Samhället far illa av den stora ojämlikheten mellan skolor

Att rektorn vid Nordic International School försvarar sitt revir kan ses som självklart. Han, liksom föräldrarna, har personligt intresse av att få sina argument framlagda, skriver tidigare läraren Ove Klinthäll.

Ingen har intresse av att ha barnen i skolor med stora ordnings- och mobbningsproblem. Dessa ökar emellertid väsentligt när barn med skilda uppväxtmiljöer och uppförandekoder aldrig sammanförs i samma klasser, skriver Ove Klinthäll.

Ingen har intresse av att ha barnen i skolor med stora ordnings- och mobbningsproblem. Dessa ökar emellertid väsentligt när barn med skilda uppväxtmiljöer och uppförandekoder aldrig sammanförs i samma klasser, skriver Ove Klinthäll.

Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

Debatt2024-05-28 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik

"Tveksamma påståenden om Nordic International School" NT 21/5

Argumenten är förmodligen dessutom alldeles korrekta. Det är bara det att när endast delar av sanningen presenteras blir helheten förvrängd. Avgörande uppgifter finns inte med i rektorns försvar. Till exempel borde det anges 

* att ´fri´skolorna väljer ut sina elever, de kommunala skolorna tar emot alla,

* var privatskolorna ligger, 

* vilken utbildning och ambition föräldrarna har, 

* föräldrarnas ekonomi och därmed förmåga att t ex välja skola på längre avstånd.

Dessutom borde man ha i åtanke lärares intresse av att undervisa i en skola med utvalda, ofta ambitiösa barn, jämfört med ´resten´.

Rika och välutbildade föräldrar, som har möjlighet, placerar sina barn i skolor, där eleverna väntas få god undervisning och höga (glädje)betyg. Man kan visst förstå dem. Ingen har intresse av att ha barnen i skolor med stora ordnings- och mobbningsproblem. Dessa ökar emellertid väsentligt när barn med skilda uppväxtmiljöer och uppförandekoder aldrig sammanförs i samma klasser. På detta sätts segregerar ´fri´skolor. Det är allvarligt.

Föräldrar tänker snävt på egenintresset, annat ska man kanske inte begära av de flesta. Politikerna måste emellertid ha större synfält. Äntligen tycks även vissa ledamöter av regeringen nu inse, att skolor (kommunala, förstås) som har större svårig- och skyldigheter, bör kompenseras med högre skolpeng - pengar som även privatskolor får nu och förmodligen, utnyttjas till personliga vinster.

Politiker bör dessutom ta hänsyn till att ökande och omotiverade skillnader i utvecklingsmöjligheter drar isär samhället. Olika befolkningsskikt får med den uppdelning vi har i skolsystemet bland annat aldrig träffas på någorlunda jämlik bog, man får aldrig bekanta sig med varandra.

Är det något ett samhälle far illa av är det av stor och omotiverad ojämlikhet, kravaller lurar. Därför borde förespråkare av olika skolformer även försöka inse de långsiktiga samhällskonsekvenserna. Sådana synpunkter är frånvarande i rektorns försvarstal.