Ledarna kunde – i klassisk EU-anda – åka hem till sina respektive presskårer och proklamera sig själva som vinnare. Men var verkligen alla vinnare? Var Sverige en vinnare?
Sydeuropas länder stoltsera med rejäla omfördelningar av medel och tillskott till statskassan till de krisande ekonomierna i form av bidrag om totalt 750 miljarder Euro. Frankrike och Tyskland kunde visa på ledarskap i covid-19 pandemin samt stabilisera Euro-samarbetet, och de jordbruksberoende länderna i Östeuropa kunde återvända hem med behållna utbetalningar från EU:s kritiserade jordbruksstöd.
Statsminister Löfven kunde i sin tur tillsammans med de andra stora bidragsgivarna stoltsera med ökade rabatter på medlemsavgiften. Sveriges rabatter är, som förhandlarna uttrycker det, större än någonsin på 1 069 miljoner Euro, men vårt bidrag till EU:s kassa är samtidigt större än det någonsin har varit.
Genom att ensidigt fokusera på dessa rabatter förlorade regeringen en chans att ha reellt inflytande på Europa för de kommande sju åren. I det kompromissförslag som lagt fram för att gå de ”snåla” medlemsländerna till mötes gjordes även motsvarande nedskärningar i utgiftsposterna som motsvarade rabatternas ökning. Nedskärningarna skedde inte på de utgiftsposter som Sverige kritiserat inom jordbruk och regionalstöd som fortsatt kommer att omfatta hela 68 procent av EU:s budget.
Nedskärningarna hamnade istället på de områden där Finansdepartementets tjänstemän räknat med stora återflöden till Sverige och som skulle gynna Sveriges politiska mål inom forskning, innovation och digitalisering. Den nya budgeten förlänger alltså utgifterna till omodern omfördelningspolitik som är en del av gamla traditioner och ett upprätthållande av en maktbalans i EU snarare än en framåtsyftande budget i linje med Europas politiska ambitioner.
Inför budgetförhandlingen hade Sverige tillsammans med de andra största nettogivarna byggt upp en stark position och politiskt kapital för ståndpunkten att minska och att effektivisera EU:s politik. Tyvärr tystnade rösterna med krav på förändring i utbyte mot rabatter och där med gavs möjligheten att påverka EU:s politik upp. Sverige sticker ofta ut med höga ambitioner inom innovation, jämställdhet och hållbarhet och har genom EU medlemskapet möjlighet att påverka riktningen för hela EU inom dessa områden, men för att uppnå detta krävs ett strategiskt ledarskap och förmåga att inte ensidigt fokusera på rabatter.
Med facit i hand från förhandlingen blir frågan till statsministern: Sålde du oss för billigt Löfven?