Inflation och stigande priser gör att det blir extra viktigt att pengarna används på ett klokt sätt. Inte minst gäller det transporter och infrastruktur. Här måste vägtrafiken prioriteras högre än vad som hittills varit fallet. Det positiva är att förutsättningarna för det nu ser ut att finnas.
Vi var många som blev överraskade när Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033 presenterades tidigare i år och innehöll det mycket dyra projektet med höghastighetsjärnväg. Kostnaden skulle enligt Trafikverket hamna på 325 miljarder kronor. Projektet skulle i slutändan var mycket olönsamt enligt myndighetens egna kalkyler och tränga ut andra nödvändiga investeringar och underhåll. Riksrevisionen har också varit mycket kritisk till hur hela frågan hanterats från början.
Man bör också vara medveten om att tåget står för cirka åtta procent av de svenska personresorna i dagsläget medan vägtrafiken sammantaget står för 90 procent. I det läget måste väginfrastrukturen vara fokus för planeringen.
Behoven är nämligen stora. Vi är många som kan ge dagliga vittnesmål om hur dåligt underhållna landets vägar är på många håll. Potthål och djupa spår i vägbanan tillhör vanligheterna. Bara de senaste åren har 121 mil statlig väg fått sänkt hastighet på grund av bristande underhåll.
Enligt Trafikverkets egna beräkningar kommer kvaliteten på väginfrastrukturen att ytterligare försämras under planperioden om inte andra prioriteringar görs eller ytterligare resurser tillförs. I det beslutade förslaget läggs bara 243 miljarder kronor vägnätet att jämföra med de 399 miljarder som går till järnvägen under planperioden.
Det känns som en skev fördelning med andra ord.
Därför är det mycket välkommet att riksdag och regering nu verkar tänka om vad gäller prioriteringarna. Naturligtvis bör investeringar och underhåll göras i all infrastruktur. Hänsyn måste dock tas till resmönstren och till att människor behöver bilen i vardagen. Hela 53 procent av svenskarna uppger att de skulle få det svårare att arbeta om hushållet inte hade tillgång till bil. När transporterna blir tyngre måste också vägarna hålla för det. Arbetet med att rusta vägnätet för tunga lastbilar, det som kallas kallade BK4, behöver också snabbas på. Utbyggnaden av laddinfrastruktur och tillgång till ström är ytterligare något mycket angeläget.
Allt detta kräver resurser. Här gäller det att tänka rätt och vi hoppas nu att våra folkvalda styr in på rätt väg och gör kloka prioriteringar.
Våra resurser måste i första hand tillse att väg och järnväg underhålls och uppdateras för att vi inte ska förstöra redan gjorda investeringar. Alla transportsystem samverkar och behövs. Dessutom borde prioriteringarna vara fokuserade på hållbarhet, säkerhet och effektivitet. Inte på projekt som myndigheterna själva tvivlar på. Låt oss använda fakta som rättesnöre hellre än plakatpolitik.