När den preliminära statistiken för 2023 över idrottsaktivitetstillfällen för barn och ung (7-25 år) visar den på en svag uppgång av aktiviteter i Norrköping. Återhämtningen efter pandemiåren är dock betydligt svagare än i de flesta andra kommuner av Norrköpings storlek och det är bra bit kvar till samma nivå som 2019. Antalet deltagartillfällen bland tjejerna minskar tom något i jämförelse med föregående år.
I veckan kom också Generation Peps rapport som visar att endast två av tio av barn och unga kommer upp i den mängd fysisk aktivitet som rekommenderas.
Bra idrott är med sin vanliga verksamhet varje dag en viktig del i att fostra våra unga genom en meningsfull fritid. Idrottsrörelsen vill finnas tillgänglig för alla barn och unga. Förutom att erbjuda en plats för rörelse och fysisk aktivitet är idrottsföreningen ett sammanhang som kan fungera som en frizon i en samtid då unga generellt känner en allt större press och inre stress. Genom att erbjuda samhörighet och möjlighet att vara med och forma och ta ansvar för verksamheten kan idrotten vara del i att förbereda unga för ett ansvarsfullt liv.
De flesta av Norrköpings drygt 200 idrottsföreningar bedriver merparten av sin verksamhet med ideella krafter som varje vecka ägnar timmar åt att skapa en meningsfull fritid för sina medlemmar. Intäkter från medlemsavgifter, det statliga LOK-stödet och det medlemsbidrag som Norrköpings Kommun ger till barn- och ungdomsföreningar är en förutsättning för att idrotten ska kunna återhämta sig efter pandemin och fortsätta bedriva aktiviteter varje dag, vecka efter vecka, år efter år. Särskilt i en tid när alla kostnader för föreningen så som resor, lokalhyra och material ökar.
Vår förvåning och bestörtning är därför stor när vi har fått till oss att det på kultur- och fritidsnämndens nästa möte, 17/4, ska behandlas en fråga om en sänkning av medlemsbidraget från nuvarande 268 kr/år och medlem 7-9 år till 241 kr/medlem! Kan detta verkligen stämma?! I en tid när föreningslivet verkligen behövs för att hålla ihop samhället och skapa en framtidstro, är snarare en höjning vad som krävs. Inte minst med tanke på att föreningslivets ofta nämnts som en viktig medspelare i att fylla tomrummet efter neddragningarna inom Fritidsverksamheten.
Hur tänker ni kultur- och fritidspolitiker? Är en minskad satsning på barn och unga verkligen rätt väg att gå? Det tycker inte vi!