Slutligen har det visat sig vad kommunledningen ville med försäljningen av Louis de Geer.
Först: att man avstod från att sälja själva konsert- och kongresshuset ser vi som en seger. Norrköpingsborna visade hur rädda man är om sitt konserthus, sitt ”vardagsrum”.
Sedan: man säljer bolaget som driver verksamheten i huset. Först var det svårt att tro någonting om hur det skulle bli med verksamheten, det blev mycket gissningar. Men så småningom presenterar den nya ägaren Elite Hotels Sweden vad man vill:
- Att huset skall driva en bra restaurang
- Att man skall ha vinstgivande kulturevenemang på scenen, exemplen är Benjamin Ingrosso, Pernilla Wahlgren och julkonserter.
- Att man ska locka framför allt läkemedelsbranschen att förlägga konferenser till huset.
- Jaha? Vi tycker oss känna igen beskrivningen:
- En bra restaurang finns redan. Vi har sett den servera varm mat samtidigt till mer än 1000 ätande gäster.
- Konserter av den typ som man ger exempel på har fyllt Louis de Geer genom åren, ibland mer än ett evenemang i veckan, inför julen flera i veckan. Förutom SON:s konserter torsdag och/eller lördag, plus extra konserter med kammarmusik.
- Läkemedelsbranschen som konferenskund kanske är någonting nytt.
Slutsatsen blir: hela försäljningen gjordes i onödan.
Kommunen har tjänat en ganska liten slant, och en liten slant kommer att flyta in åren framöver.
Det bidde en tumme!
Det absolut viktigaste skälet att genomföra försäljningen verkar vara ideologiskt. Allt som kan privatiseras skall privatiseras!
Vi ser två risker framöver:
- Att Elite Hotels Sweden säljer bolaget vidare. Det är obegripligt att kommunen inte har någon återförsäljningsparagraf. Om Louis de Geer säljs vidare, så kan en ny ägare till bolaget styra helt efter eget önskemål/vinstmaximering
- Att SON:s hyra höjs så att orkestern tvingas till nedskärningar, med risk för att man tappar kvalitet.
Styrelsen för Norrköpings Kulturskyddsförening, genom Göran Sarring