Det är ändå en säkerhetspolitisk doktrin som hållit Sverige utanför krig på eget territorium i över 200 år. Vi måste noggrant begrunda vilka konsekvenserna av ett medlemskap kan bli. 

Sverige har redan ett mycket nära samarbete med Nato. Det brukar sägas “att vi ska sitta med vid bordet”. Sedan början av Rysslands invasion gör vi det. Att däremot bli medlemmar fullt ut skulle ha stora konsekvenser. Några som vi kan överblicka. 

Som att Sverige blir del av en militärallians där USA håller i taktpinnen. Ett USA som nyss leddes av Donald Trump. Och i värsta fall kan göra det igen. Trump som bland annat var nära att starta krig mot Iran. Med i Nato är även Erdogans Turkiet som är allt annat än ett demokratiskt föredöme.

Som att Sverige därmed blir del av en militär allians som bygger på innehav av kärnvapen och det så kallade kärnvapenparaplyet. Det brukar sägas att Nato-länder fortsatt kan arbeta för nedrustning. Samtidigt har inget Nato-land ratificerat FN:s konvention om förbud av kärnvapen, vilket hittills 59 länder har. Förvisso ännu inte Sverige, men vi röstade för konventionen och regeringen har sagt att vi ska vara observatörer. Partiets mål är att Sverige ska ansluta sig till kärnvapenförbudet. 

Ett medlemskap i Nato skulle ha konsekvenser som vi inte kan överblicka. Det handlar om hur vårt eget säkerhetsläge påverkas, vad förpliktelserna om militärt stöd till andra Nato-länder innebär och hur Finland som har en 1300 kilometer lång gräns till Ryssland påverkas. 

Oavsett var vi landar är det viktigt att ställningstagandet är genomtänkt och välgrundat då vi kommer få leva med dess konsekvenser under många år. Att under brinnande krig skapa osäkerhet genom att ansöka om medlemskap, en process som kanske tar två år, vore oförsiktigt.

Sverige skiljer sig från Ukraina då vi redan har ett mycket nära samarbete med Nato, är medlemmar i EU som också har ömsesidiga förpliktelser om stöd vid ett angrepp samt att vårt geografiska läge vid Östersjön gör att Nato behöver oss; oavsett medlemskap.

Låt oss hålla huvudet kallt och behålla nuvarande linje. En linje som möjliggör tätt samarbete med Nato med bibehållen självständighet och större frihet att arbeta för nedrustning.