Nu kan det på riktigt bli brist på toapapper och mat

Inte en enda fågel får påverkas negativt av mänsklig verksamhet, oavsett om det är en sällsynt art eller en vanlig kråka, gås eller talgoxe.

Sveriges tolkning av EU:s artskyddsdirektiv kan leda inte bara på brist av timmer, energi och toapapper, skriver representanter för LRF och Södra skogsägarna i Östergötland.

Sveriges tolkning av EU:s artskyddsdirektiv kan leda inte bara på brist av timmer, energi och toapapper, skriver representanter för LRF och Södra skogsägarna i Östergötland.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Debatt2022-03-03 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Detta kommer få stora konsekvenser för många. Stopp för orientering, fotbollsmatcher och konserter. 

Även stopp för skogsbruket i Sverige som ger timmer, energi och toapapper - inte bara till dig och mig utan som också går på export. Vi glömmer ofta att det svenska skogsbruket och våra skogsindustrier ger jobb åt många i Östergötland och att vårt välstånd kommer från skogen. 

Varför ringer denna varningsklocka nu? Nyligen meddelade Skogsstyrelsen att alla skogsägare måste ta större hänsyn till en rad arter vid skogsbruksåtgärder. Sverige har tolkat EU:s artskyddsdirektiv så att inte en enda fågelindivid får påverkas negativt av mänsklig verksamhet. 

Denna tolkning är orimlig. Den får stora konsekvenser, inte bara för skogsbruk utan för all påverkan i samhället och i naturen, även vårt jordbruk kan få ställa om.

Skogsstyrelsen meddelade att de lämnar över myndighetens utredningsansvar på markägaren, vilket innebär att skogsägaren måste göra omfattande utredningar för att få bruka sin skog, om det ens är möjligt. 

Denna förskjutning av utredningsansvaret har inget stöd i politiska beslut, lagförändringar eller domar. Tvärtom har vi en grundlag i Sverige som säger att det är staten som måste utreda och bevisa om samhället ska ta något från en enskild medborgare eller stoppa pågående markanvändning. 

Detta blir orimligt! Enskilda familjeskogsbrukare och lantbrukare kan inte behöva driva rättsprocesser mot staten eller bära bevisbörda för varje åtgärd i brukandet, risken är då stor att man tvingas begränsa eller avsluta sitt företagande. 

Med denna tillämpning riskerar vi att stor andel av svensk råvara uteblir, vilket även riskerar landets skogsindustri där många har sina arbeten. Det riskerar även att påtagligt minska förutsättningar för omställning till ökad bioekonomi och att bidra till fler jobb i hela landet.  

LRF och Södra Skogsägarna i Östergötland uppmanar politiker att sänka kraven till EU:s nivå och att vi fokuserar på att fortsätta skydda sällsynta arter. 

Bevisbördan för enskilda måste vara rimlig för att kunna fortsätta brukande som pågått i hundratals år inom jord- och skog. Så och skörda på fälten, vårda våra betesmarker och skogsmarker med den unika kunskap och kännedom som enskilda jord-och skogsbrukare har om sin egen mark. 

Riksdagen har enats om en inriktning i skogspropositionen, låt inte artskyddsfrågan begränsa intentionerna att bidra till ökad trygghet och tillit för att fortsätta utveckla hållbart jord- och skogsbruk. Prioritera åtgärder som stärker en växande skogsnäring, ökad hållbar skoglig tillväxt, ökad cirkularitet, kolinbindning och ersättning av fossila råvaror. Skydda och utveckla biologisk mångfald för kommande generationer där en stärkt ägande/brukanderätt är grunden

Vi inom de gröna näringarna behöver långsiktiga politiska spelregler, villkor och förutsättningar för ett lönsamt hållbart företagande till gagn för hela samhället.

I Sverige finns ingen avskogning, och vi har livsmedelsproduktion i världsklass. Vi kan förena både produktion och utveckla miljöhänsyn. Inte minst alla tusentals enskilda markägare med egna mål och visioner.