Rysslands avsikt är att slå ut så mycket som möjligt av el-, värme- och vattenförsörjning, öka umbärandena för civilbefolkningen och på så sätt tvinga Ukraina till underkastelse. Dessa typer av angrepp riktade mot civilbefolkningen, har fortsatt alltsedan dess. Det kan medföra att fler Ukrainare måste lämna sitt land och leva som flyktingar utomlands. Visserligen lyckas den ukrainska försvarsmakten skjuta ner många av drönarna, men de kommer i så stora svärmar så att några av dem ändå når sina mål och lyckas göra stor skada.
Att terrorbomba befolkningen för att den vägen försöka tvinga fienden att ge upp är ett folkrättsbrott. Det har praktiserats i många krig sedan luftkrig blev tekniskt möjligt (1930). Denna form av krigföring har ibland försvarats som ett sätt att förkorta krig mot aggressiva angripare (t ex i Dresden och Hiroshima). Men här ser vi ett exempel på hur det används av en angripare med imperialistiska ambitioner.
Putins inställning är problemets kärna. Putin hävdar sedan 2007 att Väst visar supermakten Ryssland oförskämt lite respekt. Men faktum är att Ryssland är ett imperium i sönderfall. Ryssland har idag inte resurser att återta det stora inflytande i världen som Sovjetunionen skaffade sig under Stalin i andra världskrigets slutskede. Hur många människor kommer att offras och lida för att Putin och hans hejdukar inte inser detta och därför inte handlar på ett klokt sätt?
Putins vansinniga och grymma krig måste hejdas snarast!
Att Ryssland är ett sönderfallande imperium innebär inte kriget mot Ukraina kommer att ta slut av sig självt inom kort. För att förhindra att fler människor utsätts för död, lidande och umbäranden måste de länder som fördömer Rysslands agerande också fortsätta att hjälpa Ukraina att försvara sig.
Väst behöver öka sin hjälp till Ukraina för att motverka terrorbombningarna. Det skulle behövas en”flygförbudszon” över hela Ukraina, inklusive Krym. För att upprätthålla den krävs effektivt luftvärn kompletterat med avancerat stridsflyg. Den 15 november slog rysktillverkade missiler ner i Polen och dödade polacker. Denna händelse aktualiserar ytterligare frågan om kontrollen av luftrummet över Ukraina.
Vad kan då Sverige bidra med i detta sammanhang förutom avancerat luftvärn? Svenska företag har fordringar på Iran för uteblivna betalningar för leveranser. Sverige skulle kunna begära att Iran gottgör dessa skulder genom att leverera drönare till Sverige istället för att exportera dem till Ryssland. Drönarna kan sedan Sverige skänka till Ukraina, som kan använda dem mot ryska avkjutningsbaser och krigsmaterialtransporter.
Sverige har också ett högpresterande stridsflygplan; JAS-Gripen. En fördel med det är att det kräver mindre resurser att hålla igång än andra stridsflygplan med motsvarande prestanda. Att bidra med JAS-Gripen vore en tydlig signal från Sverige att vi är solidariska med Ukraina. Det skulle inte vara fel om alla de resurser som Sverige satsat på flygvapnet kommer till nytta för att ge stor hjälp med att åstadkomma fred för det ukrainska folket.
Det tar för lång tid att vidareutbilda ukrainska flygare till skickliga JAS-Gripenpiloter. Det kanske kan lösas genom att svenska piloter ställer upp som frivilliga i det ukrainska flygvapnet. Flygplanen bör förstås målas om så de får ukrainska beteckningar. Med denna lösning blir staten Sverige inte en krigförande part men skulle ändå ge stor hjälp till att avvärja ryska attacker på och rysk förstörelse av Ukraina.
Per Hallström och Ulf Nilsson
Styrelseledamöter i MP-Norrköping