Norrköping står väl rustat efter coronapandemin

I en insändare ställer sig Ulf Krögerström frågan om Norrköpings kommun verkligen har några besparingar att förlita sig på vid ekonomisk kris, eller om det är regeringens statsbidrag som hjälpt kommunen ur Coronakrisen. Svaret är att båda delar är sant.

Karin Jonsson Olle Vikmång Reidar Svedahl Eva-Britt Sjöberg

Karin Jonsson Olle Vikmång Reidar Svedahl Eva-Britt Sjöberg

Foto: Carolina Nilsson/ Susanna Beskow Norgren

Debatt2021-06-20 17:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik

"Hur bra går det för Norrköpings egentligen" NT 9/6

Norrköpings kommun har numera en i grunden stark ekonomi. Som Krögerström nämner har Kvartetten prioriterat ett sparande i goda tider, vilket ger oss trygghet när förutsättningarna blir tuffare. När börserna föll kraftigt under våren 2020 var vi också beredda att nyttja den konjunkturfond som under lång tid byggts upp för att skydda kommunen för den typen av ekonomiska kriser. Men samhällsekonomin återhämtade sig snabbt, sysselsättningen ökade mer än förväntat och även om osäkerheterna fortfarande är stora är de ekonomiska prognoserna betydligt ljusare nu än de var för ett år sedan.

Det är också riktigt att pandemin har orsakat samhället enorma kostnader. Men om man betraktar följderna för kommunerna hittills, medan virusspridningen fortfarande pågår, inser man snabbt att den främst fått konsekvenser av kraftigt ökade sjukskrivningstal tillsammans med nedstängd verksamhet inom flera områden. Sjukskrivningarna är visserligen fördyrande, men för sådana utgifter har staten erbjudit samtliga svenska kommuner full ersättning och de ökade personalkostnaderna har därmed inte drabbat Norrköping ekonomiskt. Regeringens statsbidrag har alltså mildrat Coronakrisens ekonomiska effekter avsevärt.

När det gäller stängda verksamheter är ju dessa i sig inte kostsamma redan nu, utan i de flesta fall har de tvärtom minskat kommunens utgifter. Men de kommer sannolikt att bli resurskrävande på sikt. Så snart smittspridningen avtagit måste kommun vara redo att både möta en ökad psykisk ohälsa efter lång tids ensamhet, hantera ökade vårdbehov, ge stöd åt elever som missat undervisning och kunna erbjuda omskolningsåtgärder för personer som har tvingats byta jobb.

Pandemin har blottlagt brister inom framförallt äldreomsorgen och riskerar att få stora konsekvenser för arbetsmarknaden och skolresultaten. Men de flesta långsiktiga förstärkande åtgärder som krävs har inte varit möjliga att genomföra under pandemin, utan då har fokus helt enkelt legat på att rädda liv, stoppa smittspridningen och samtidigt hålla vård, skola och arbetsmarknad igång efter bästa förmåga. Större kostnader kan fortfarande vänta för kommunen, men vi är beredda att lägga de resurser som krävs för både återuppbyggnad efter krisen och i förebyggande syfte för framtiden. 

Vi har därför avsatt stora delar av överskottet från 2020 för insatser inom skola, vård och stöd åt näringslivet. Dessutom genomför vi särskilda trygghetsåtgärder i kommunen och förstärker konjunkturfonden med ytterligare 40 miljoner kronor för eventuella ekonomiska tillbakagångar framöver. I år genomför vi kvalitetsökningar i hemtjänsten och avsätter medel för att utöka grundbemanningen på särskilda boenden. I budgeten för år 2022 minskar vi planerade besparingskrav i nära nog samtliga nämnder, i Utbildningsnämnden helt och hållet. Andra exempel på åtgärder är kompetenshöjningsprogram för vård- och omsorgspersonal och utökad budget för vuxenutbildning och yrkesutbildningar och 8,7 respektive 5,9 miljoner kronor. 

Med andra ord – regeringens statsbidrag har hjälp Norrköping att hantera Coronapandemin med medel i behåll, och kommunens besparingar finns kvar för att bygga upp verksamheten efter pandemin och som säkerhet för framtida kriser.