Politik anses ibland vara det omöjligas konst – men frågan är vad som ligger i begreppet omöjligt? I Norrköping tycks det, för den styrande majoriteten, vara omöjligt att redovisa den kommunala ekonomin med tydlighet. Om detta beror på okunskap eller ovilja kan endast den politiska majoriteten Kvartetten svara på.
Lars Stjernkvist (S), ytterst politiskt ansvarig, hänvisar ofta till att kommunen gör ett ekonomiskt överskott. Men vän av ordning kan fråga: vad är ett kommunalt överskott värt i en verklighet där elever inte lär sig läsa och där allt fler människor tvingas in i arbetslöshet som både orsakar mänskligt lidande och sociala kostnader?
Varje år beslutar vi i kommunfullmäktige om en budget och om verksamhetsmål. Budgeten och målen sätter riktningen för vad vi exempelvis vill uppnå i skolan och inom äldreomsorgen. För 2016 visar det sig nu att det ekonomiska överskottet – det vill säga – det som är kvar när allt är betalat i kommunen är 200 miljoner kronor. Detta framställer Stjernkvist (S) som ett historiskt starkt resultat. Men låt oss kort titta på verkligheten:
1/ Skattepengar har inte kunnat användas i verksamheten. Faktum är att överskottet till stor del beror på att Kvartetten misslyckats med rekrytering av fler medarbetare. Inom exempelvis vård- och omsorgsnämnden saknas det sjuksköterskor för närmare 20 miljoner. Det betyder att den befintliga personalen får kämpa mer för att täcka upp för uteblivna förstärkningar samtidigt som leveransen av omsorg blir mindre.
2/ Kommunens mål för 2016 är långt ifrån uppfyllda. Kvartetten har haft som målsättning att utbildningsnivån ska höjas och arbetslösheten och sjukskrivningstalen sänkas. Men under 2016 har resultaten i skolan ytterligare sjunkit. Var tredje elev i årskurs nio är inte behörig till gymnasiet och sjukskrivningarna för kommunanställda ökar. Dessutom är nu över 8 600 vuxna, arbetsföra människor arbetslösa i Norrköping. Detta ger ett sämre resultat i samtliga kategorier i förhållande till exempelvis 2015. Oavsett vad Stjernkvist (S) lyfter fram i debatten.
3/ Andra kommuner ger stora bidrag till Norrköping. Det kommunala utjämningssystemet ska säkerställa att alla kommuner har likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Rika kommuner ska hjälpa fattiga. Norrköping får årligen 1 400 miljoner kronor från andra kommuner och ligger därmed på tredje plats över att få mest bidrag i Sverige. Utan dessa pengar skulle Norrköpings ekonomi haverera. Det är rimligt att kommunernas förutsättningar jämnas ut men fundera på vad bidragspengar bör användas till. I en sund hushållsekonomi går bidragspengar främst till mat och kläder – nödvändigheter. I en sund kommunekonomi bör pengarna oavkortat gå till lagstadgad verksamhet, vård, skola och sociala insatser.
Okunskap är svår att kritisera men misstanken om att den politiska majoriteten i allmänhet och Stjernkvist (S) i synnerhet medvetet vinklar resultaten bekymrar oss. Det skulle innebära att Norrköpings problem med låga resultat i skolan, hög arbetslöshet och en svikande folkhälsa cementeras ytterligare. Efter tjugo år med socialdemokraterna vid makten behöver vi bryta den utvecklingen. Det första steget är att våga se verkligheten så som den är.