Eller ordna fler p-platser i centrum, subventionera flygplatsen för badresor och bygga nya trafikleder? Vissa väljare och politiker prioriterar dessa åtgärder. Andra ser ett ändrat levnadssätt, rättvis fördelningspolitik, bättre naturvård, hög flygskatt, cykelleder och kollektivtrafik, som viktigast för att rädda vår egen och jordens existens. Vem ska göra det om inte vi? När Annica Strandhäll tillträdde, som miljöminister, sa hon att; ”Det vore hål i huvudet att i en klimatkris sänka skatten på drivmedel”.
Den 11:e september gör du ditt val. Rätt politiker behöver din röst och hjälp för att vi ska kunna rädda vårt enda jordklot och våra barnbarns framtid. Bland annat förlossningsvården, sjukvården, psykiatrin, utbildning, förskola, polisen, försvaret samt äldreomsorgen skriker efter kraftigt ökade resurser. Allt fler blir äldre, sjuka och mår psykiskt dåligt. Och de partier som vill ha mer av allt, utom miljö-, och naturvård, vill sänka skatterna. Hur kan de tro att det kan vara genomförbart?
Klimathotet har glömts bort i skuggan av pandemier och fruktansvärda kriget i Ukraina.
FN:s klimatpanels senaste rapport är nedslående och förankrad i tusentals forskningsrapporter.
Vi måste genast stoppa klimatförändringarna. 3,6 miljarder människors boende och matproduktion är hotad. Snart kommer enorma mängder med klimatflyktingar som flyr på grund av torka eller stigande havsnivåer. Vi kan enklast bidra genom minskat resande med bil och flyg, minskat köttätande och köp av kläder. Mera återbruk. Ökade bensinpriser bör kunna bromsa buskörning med bilar, racerbåtar och vattenskotrar, onödigt lekande med snöskotrar på våra fjällvidder och sportplans bullrande utan avgasrening. Förhoppningsvis avstår flera från bilen och tar cykeln, bussen, spårvagnen och tåget när drivmedlen är dyra. Vi måste alla göra allt vi kan.
Kriget är en väckarklocka som kan skynda på en hållbar grön omställning. Starkt ökad inhemsk matproduktion behövs. Förbud mot byggnation på åkermark. Egen tillverkning av allt annat som är viktigt såsom mediciner och andra viktiga förnödenheter. Då duger det inte med lager för Kinaimporterade varor på våra åkrar. Utländska multijättar får billig mark och el till datahallar och servrar vilka drar lika mycket el som tre medelstora städer. Ska det verkligen prioriteras? Hållbart ändrat skogsbruk måste snabbt till.
Det nuvarande med kalhyggen dominerar vilket utrotar 100-tals rödlistade arter och släpper ut koldioxid i 12 år efter avverkning. Dessutom försämras förutsättningarna starkt för turism, renskötsel och friluftsliv. Likaså måste programmet för restaurering av våtmarker, som stoppades av oppositionen, sätta fart. Våtmarkerna fungerar som näringsfällor, kolsänkor och barnkammare för fisk och är livsmiljö för många andra arter.
”Rätta munnen efter matsäcken” är ett talesätt vi måste tillämpa. Har vi 8 mackor med oss på vandringen och är 4 personer så blir det 2 mackor var. Då brukar väl inte den rikaste äta 7 och de andra dela på en. I TV programmet klimatkampen visade det sig att kändisarna förbrukade som om det fanns mellan 6 och 23 jordklot. Snittet för en svensk är 4,2 jordklot (vi gör slut på naturresurserna i mars), Kina 3,2, oljeländerna i mellanöstern 11 och jordens fattigaste länder klarar sig på 0,8 jordklot.
Global rättvisa och ett ändrat liv är nyckeln för framtiden. Det blir jobbigt men alternativ finns inte. En förändring för framtida hållbarhet blir svårare och dyrare för varje dag som går.