Det ekonomiska läget med galopperande inflation och Riksbankens snabba räntehöjningar har skapat en tuff situation för både hushåll och företag. Arbetslösheten ser ut att stiga framöver från redan höga nivåer. Risken är överhängande att vi står inför en djup och långvarig lågkonjunktur.
Hushållen har stramat åt sin konsumtion i takt med stigande räntor och allt högre elräkningar och i dagsläget räknar var tredje företag i länet med en minskade försäljning det kommande halvåret. En vikande försäljning i kombination med hög inflation, snabbt stigande räntor och skyhöga priser på el och bränsle riskerar att snabbt förvärra det ekonomiska läget.
Företagens framtidsutsikter har minskat varje kvartal sedan kriget i Ukraina bröt ut i februari 2022 och i länet uppger nu 27 procent av företagen att de överväger att varsla personal. Det en mer än dubbelt så många jämfört med för ett halvår sedan då bara 13 procent varnade för varsel. Men varslen har redan börjat öka. I januari varslades 5 328 personer i landet, jämfört med 1 400 ett år tidigare. Arbetslösheten – som i december låg på 7,5 procent – riskerar nu att stiga från redan höga nivåer.
Det finns en bred palett av åtgärder som våra beslutsfattare skulle kunna vidta för att hjälpa till att lindra situationen. Kostnaden att anställa måste minska, till exempel genom sänkt arbetsgivaravgift. Ett bra första steg skulle vara att slopa den allmänna löneavgiften, som har ökat från 4,4 procent av lönen 2006 till 11,62 procent. Straffbeskattningen av fossilfri el på 49 öre per kWh borde slopas både för att underlätta den gröna omställningen och för att avlasta alla som nu tyngs under höga elräkningar.
Det finns även goda skäl för Riksbanken att avvakta med ytterligare räntehöjningar för att undvika att åsamka hushåll och företag skada i onödan. Konjunkturinstitutet bedömer att två tredjedelar av inflationsuppgången kan förklaras av stigande importpriser medan den sista tredjedelen i huvudsak beror på stigande energipriser. Dessa ligger bortom Riksbankens kontroll vilket innebär att ytterligare räntehöjningar har marginell effekt på inflationen.
Kommunerna kan också underlätta för företagen genom att arbeta mer serviceinriktat, förlänga betaltider och snabbare betala sina egna räkningar. Det minskar risken att företag hamnar i likviditetsbrist och måste låna till höga räntor. Det är också viktigt att kommunerna håller upp investeringar, inte minst i bostäder och infrastruktur. För första gången på länge finns det ledig kapacitet i byggbranschen och därför är det ett bra läge för det offentliga att tidigarelägga investeringar. Det minskar också risken att projekten blir försenade och dyrare än det var tänkt vilket på sikt sparar pengar för skattebetalarna.
Vi har tuffa tider framför oss och det kommer bli svårt för många. På kort sikt är det avgörande att kostnadstrycket dämpas för att minska risken för varsel och stigande arbetslöshet.