Att en del projekt därigenom stoppas är ett tecken på att den lokala demokratin fungerar. Ett lokalt stöd är en förutsättning för att det ska vara möjligt att bygga vindkraft precis som det är det för andra industrietableringar.

Miljöpartiet anser dock – ivrigt påhejade av vindkraftslobbyn – att det är ett problem att kommunerna ibland stoppar vindkraftsprojekt. Regeringen har därför låtit sin tidigare energipolitiska talesperson Lise Nordin utreda vad som kan göras för att minska investerarnas ”oro”. Vi liberaler var starkt kritiska till valet av utredare då Nordin är mycket nära lierad med vindkraftsindustrin. Det var tydligt redan från början vad det var tänkt att utredningen skulle komma fram till. Kommuninvånarnas möjlighet till inflytande skulle minska, helst försvinna.

Nordin har nu presenterat sin utredning ”En rättssäker vindkraftsprövning”. Förslagen är precis de vi förväntade oss.

Utredningen föreslår att avgörandet om var det ska byggas vindkraft ska flyttas till kommunens översiktsplanering. När översiktsplanen väl är klar ska kommunerna inte kunna säga nej till vindkraft i de områden som bedömts som lämpliga. Utredningen menar att eftersom medborgarna ska ha inflytande över översiktsplaneringen så skulle demokratikravet vara tillgodosett. Vi är skeptiska.

Erfarenheten visar att det folkliga engagemanget för kommunernas översiktsplanering ofta är betydligt mindre än engagemanget när vindkraftsföretagen dyker upp i bygden och det är uppenbart att något håller på att hända. Med utredningens förslag skulle det vara alldeles för sent att säga ifrån när det blir känt för de som ska få vindkraftverk som grannar vad som håller på att ske. De kommer då att få veta att de borde ha tyckt till om översiktsplanen innan den för flera år sedan beslutades.

Det är uppenbart att Miljöpartiets syfte har varit att låta vindkraften bre ut sig utan att någon ska kunna säga ifrån. Paradoxen är att en sådan här utveckling skulle skada vindkraftsindustrin. I en demokrati går det inte att köra över människor. Det behövs ett lokalt stöd, oavsett verksamhet. Det finns också en betydande risk att kommunerna för säkerhets skulle stryker allt vad vindkraft heter ur sina översiktsplaner för att behålla sin möjlighet att stoppa etableringar. Utredningens förslag skulle alltså både försvaga demokratin och göra det svårare att bygga vindkraft.

Frågan som spökar i bakgrunden är som vanligt det ideologiska motståndet mot kärnkraften. Den som försöker bygga ett energisystem utan den planerbara fossilfria elproduktionen från kärnkraften tvingas till en mycket massiv expansion av vindkraften till varje pris. Det blir också omöjligt att genomföra åtgärder för att återställa de enorma skador vattenkraften har orsakat. Tvärtom måste vattenkraften köras hårdare, varvid påverkan både på ekosystemen och människorna längs älvarna ökar.

Liberalernas energipolitik däremot utgår ifrån att alla människor ska ha tillgång till energi när de behöver den och där de behöver den. Människor ska ha ett reellt inflytande över sin närmiljö och vi måste börja återställa ekosystemen i vattendragen. Genom att vi ser kärnkraften som en viktig del av energisystemet behöver vi inte, som Nordin i praktiken föreslår, ta ifrån människor sin rätt till inflytande.

När den nya regeringen tillträder bör en av de första uppgifterna bli att begrava Lise Nordins utredning djupt i de statliga arkiven.