Man skulle kunna tillägga att hjortarna också orsakar skador i trädgårdar - för att inte tala om att de orsakar trafikolyckor med stora kostnader som följd, samt - i många fall - mänskligt lidande. Det enda motmedel som diskuteras är jakt, men det räcker uppenbarligen inte för att decimera dovhjortarna i tillräcklig utsträckning.
Jakt i all ära, men är nutida människor så fjärmade från naturen att de inte känner till att i fungerande ekosystem har alla djur naturliga fiender? I dovhjortarnas fall är en av dessa fiender lodjur. I Östergötland har vi 70-80 lodjur. Dessa tar årligen och i mycket runda tal 3 - 4 000 dovhjortar eller rådjur. Årligen skjuts ca 13 000 dovhjortar i länet, vilket är klart för lite. Om lodjursstammen fördubblades skulle ytterligare 3 - 4 000 dovhjortar/rådjur tas.
Men vad gör Länsstyrelsen? Jo, man minskar antalet lodjur genom återkommande licensjakt. De två senaste åren på totalt nio lodjur. Korkat? Ja, mycket, enligt min mening. Länsstyrelsens motivering är mycket dunkel, men verkar gå ut på att lodjur även kan döda får. De senaste åren har ca 10 får årligen dödats av lodjur - av länets 40 000 får. Jämför detta med dovhjortarnas skador på grödor, i trädgårdar och genom trafikolyckor. Mellan raderna kan dock de flesta läsa en annan motivering till jakten på lodjur: jägarna vill gärna ha denna jakt.
Resonemanget lodjur/dovhjort kan nästan kopieras när det gäller varg/vildsvin. Det senare en art som också orsakar stora skador på grödor och i form av trafikolyckor och som jägarna inte heller klarar av att jaga i tillräcklig utsträckning. Med en större vargstam skulle vildsvinsstammen kunna hållas på en rimlig nivå. Det fungerar i andra länder, så varför inte här? I Tyskland, med 80 % av Sveriges yta och med tio gånger så hög befolkningstäthet, har vargstammen närmast exploderat och man har nu inemot 1 500 vargar (Sverige har 3-400). På kontinenten är vargens stapelföda vildsvin och kronhjort. Skadorna på tamdjur är klart hanterbara. Tyska myndigheter anser att vargstammen ännu är för liten för att tåla jakt.
Även i detta fall agerar svenska myndigheter kontraproduktivt och beviljar omfattande jakt på varg. Också huvudsakligen för att jägarna vill jaga varg. Detta dels för att slippa konkurrens om bytesdjuren och dels för att jakthundar riskerar att falla offer för varg. Älgens skador på skogen och i trafiken uppgår till flera miljarder årligen. Mot detta ska ställas att 75 vargangrepp på tamdjur år 2020 resulterade i 334 dödade får i Sverige, en siffra som varierar mycket, men som förra året var klart högre än normalt.
Min slutsats: Låt naturen i så stor utsträckning som möjligt sköta sig själv. Människan visar en återkommande oförmåga att balansera ekosystemen. Jakt bör ses som ett komplement. Det lönar sig oerhört bra ur de flesta aspekter.