Det råder stor brist på behöriga lärare, rektorer, förskollärare och lärare i fritidshem – och bristen väntas bli ännu större framöver.
Problemen handlar inte bara om att kunna rekrytera ny personal utan också om att behålla dem vi redan har. Den största anledningen till detta problem är den alltför låga lönebilden i kommunen.
Om man tar förskollärarna som exempel så är medianlönen i Norrköpings kommun cirka 1600 kronor lägre än i Linköping och lönespridningen för kommunens 800 tillsvidareanställda förskollärare är anmärkningsvärt låg; endast 6 200 kronor, enligt personalavdelningen.
Detta innebär i praktiken att en förskollärare, med dagens lönepolitik, kan förvänta sig endast dryga 6000 kronor i löneökning efter ett helt liv i yrket i Norrköpings kommun.
Under lång tid har de som burit upp vår välfärd inom skola, vård och omsorg (oftast kvinnor) varit hänvisade till en och samma arbetsgivare under hela sin karriär, vilket har inneburit låga löner och minimal möjlighet att byta arbetsgivare. Så är, tack och lov, inte längre fallet. Dagens lärare rör sig på en konkurrensutsatt arbetsmarknad och de kan välja att arbeta på en kommunal skola eller friskola, i Norrköping, Linköping eller Jokkmokk.
Arbetsgivarna i sin tur slåss om arbetskraften och det är ofta lönen som avgör om man lyckas behålla och rekrytera ny personal.
Centerpartiet anser att kommunen ska fokusera på sitt kärnuppdrag och det innebär bland annat att säkra kompetensförsörjningen inom skolan. Rent konkret innebär det att matcha efterfrågade ingångslöner och att belöna kompetens och yrkesskicklighet. Ett väl utfört arbete ska belönas med mer pengar i lönekuvertet – även inom den kvinnodominerade utbildningssektorn.