Svårt att se oss på länsstyrelsen som klåfingriga

När Länsstyrelsen fattar beslut sker det efter en tvärsektoriell handläggning där olika kompetenser är inblandade.

I det här fallet har en ny konstruktion byggts innanför den tidigare. De nya delarna överensstämmer inte med de ursprungliga delarna gällande exempelvis material, kulör, indelning, detaljomsorg och proportioner, skriver Marina Verbova och Daniel Göransson från Länsstyrelsen i Östergötland.

I det här fallet har en ny konstruktion byggts innanför den tidigare. De nya delarna överensstämmer inte med de ursprungliga delarna gällande exempelvis material, kulör, indelning, detaljomsorg och proportioner, skriver Marina Verbova och Daniel Göransson från Länsstyrelsen i Östergötland.

Foto: Louise Åsenheim

Debatt2023-02-13 21:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik

"Hoppas det klåfingriga beslutet ändras" NT 8/2

Det kan till exempel handla om handläggare som är specialister på naturskydd, kulturmiljöer och juridik. Besluten grundar sig alltid på gällande lagar och förordningar. Vi har därför svårt att identifiera oss med att vårt beslutsfattande skulle vara klåfingrigt.

När det gäller fastigheten Löjan i Söderköping bedömer Länsstyrelsen att detaljplanen kan anpassas så att en biotopskyddad allé kan bevaras och att det därmed saknas särskilda skäl för dispens. Denna bedömning delas av Mark- och miljödomstolen som avvisade kommunens överklagande och avslog markägarens. 

Detaljplaner bör, enligt gällande lagar och förordningar, så långt det är möjligt anpassas så att ingrepp i biotopskyddade miljöer undviks. Dispensgivning ska vara restriktiv och endast ges om alternativa lösningar saknas samt om det finns särskilda skäl.

Gällande Jordbruksverkets definition av hur många träd som utgör en allé så stämmer det att det fanns en gräns på sju träd för att få kulturmiljöstöd ur landsbygdsprogrammet. Kulturmiljöstödet upphörde dock 2013 och således har de olika definitionerna sedan länge spelat ut sin roll.

Insändarskribenterna lyfter även det upphävda bygglovet av Söderköpings brunns veranda där Länsstyrelsen bedömer att åtgärderna strider mot förvanskningsförbudet och varsamhetskravet i plan- och bygglagen.

När man talar om förvanskning brukar man samtidigt tala om en byggnads karaktärsdrag, det vill säga vad som är karaktäristiskt för just den byggnaden. Kopplingen mellan karaktärsdrag och förvanskning är att en förvanskning är extra lätt att identifiera om en byggnads karaktärsdrag påverkas på ett negativt sätt. 

För aktuell byggnad är ett av karaktärsdragen den öppna verandan som har många kvalitativa kulturhistoriska detaljer, som exempelvis hantverksmässigt utförda och påkostade träsniderier och balusterdockor. 

En byggnads karaktärsdrag kan påverkas även om det inte görs ingrepp i de enskilda byggnadsdelarna. I det här fallet har en ny konstruktion byggts innanför den tidigare. De nya delarna överensstämmer inte med de ursprungliga delarna gällande exempelvis material, kulör, indelning, detaljomsorg och proportioner.

Länsstyrelsen har förståelse för att förändringar kan behöva göras för att bland annat tillgodose andra behov och ökade krav än de som tidigare varit. Förändringar kan dock många gånger göras utan att karaktärsdragen förvanskas och en åtgärd måste alltid anpassas efter byggnadens kulturhistoriska värden. 

Länsstyrelsens bedömning av inglasningen är samstämmig med den bedömning som Söderköpings stadsarkitekt har gjort i sitt yttrande i kommunens handläggning av ärendet. Den överensstämmer även med det oberoende antikvariska sakkunnigutlåtandet som kommunen låtit ta fram som stöd i sin handläggning.