Landsbygden måste fortsätta leva

På Region Östergötlands (RÖ) hemsida under Östgötatrafiken kan man läsa: ”Bolagets uppgift är att vara trafikhuvudman för den lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter och att genom drift och utveckling främja en tillfredsställande trafikförsörjning.”

Våra barn och ungdomar ska inte straffas för att föräldrarna valt att bosätta sig på landsbygden, landsbygden som är så viktigt för Sverige ur så många aspekter, bland annat självförsörjning, klimatpåverkan med mera, skriver Darko Mamkovic och Liselotte Lindgren

Våra barn och ungdomar ska inte straffas för att föräldrarna valt att bosätta sig på landsbygden, landsbygden som är så viktigt för Sverige ur så många aspekter, bland annat självförsörjning, klimatpåverkan med mera, skriver Darko Mamkovic och Liselotte Lindgren

Foto: Jasmine Hübinette/Privat

Debatt2021-12-08 09:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Med tanke på alla indragna busslinjer på landsbygden, bland annat senast på Vikbolandet och i Vånga, kan man starkt ifrågasätta formuleringen: ”främja en tillfredsställande trafikförsörjning” – det är snarare att inte främja.

Att de politiker som sitter i Trafik- och samhällsplaneringsnämndens (TSN) är emot en levande landsbygd syns tydligt då de tillåter att Östgötatrafiken drar in busslinjer på landsbygden. Det kan inte kan anses gynna folkhälsan vilket RÖ har i uppdrag att främja, då alla dessa människor som inte har tillgång till kollektivtrafik trots att de betalar väldigt mycket i skatt, för bland annat kollektivtrafik drabbas hårt.

Medborgerlig Samling (MED) vill ha en levande landsbygd där människor ska kunna leva och låta sina barn växa upp utan att behöva flytta då man inte kan ta sig till arbete, skola, fritidsaktiviteter eller annan vardaglig aktivitet för att busslinjer dras in.

De förtroendevalda politikerna som tagit beslut om indragna linjer jobbar aktivt emot folkhälsan och även jämställdhetsperspektiven kan ifrågasättas. Är människor i stadskärnan mer värda än människor som bor på landet? Så vitt vi vet, så betalar människor på landet lika mycket i skatt som folk som bor mitt i stan.

Var ligger jämställdheten i att vissa ungdomar antingen behöver flytta hemifrån vid 16 års ålder eller behöver avstå från gymnasieutbildning medan de ungdomar som bor i tätort knappast ens behöver planera vilken buss man ska ta eftersom de går så ofta. Hur förklarar politikerna som sitter i TSN för ungdomarna på landsbygden att deras fritidssysselsättning är mindre värd än de som bor i tätort?

Våra barn och ungdomar ska inte straffas för att föräldrarna valt att bosätta sig på landsbygden, landsbygden som är så viktigt för Sverige ur så många aspekter, bland annat självförsörjning, klimatpåverkan med mera. Den psykiska ohälsan är redan alldeles för hög i regionen och det lär inte bli bättre när busslinjer dras in och försvårar livet för så många. Närtrafik är ett bra komplement till kollektivtrafiken dock inte som alternativ till indragna busslinjer.

Att människor som bor på landet har visat stor förmåga att klara sig själva trots att de ständigt blir motarbetade av politiker ska inte tas för givet och resultatet lär inte bli att fler flyttar till tätorten. Vad som sker är minskad jämställdhet i regionen, ökade klassklyftor där bara rika familjer kommer att kunna ha råd att bo på landet, ökande biltrafik då familjer som klarat sig med en bil behöver två och allt fler ungdomar kommer köra med EPA och A traktorer.

Taktiken att lägga om tidtabellerna så att turerna inte matchar arbetstider/aktiviteter för att sedan lägga ner dem med hänvisning till bristande resenärsunderlag är sedan länge genomskådad. Hur vore det att fråga på större arbetsplatser, hur turerna skulle behöva gå för att kunna ta deras personal till jobbet utan att behöva nyttja bilen? Eller varför inte de boende i områdena som berörs hur de skulle behöva åka kollektivt för att få ihop livspusslet?