Vi välkomnar en bred diskussion om våra politiska prioriteringar framåt och vi inser att den dubbla bild som ges av kommunens ekonomi ibland kan kännas motsägelsefull. Å ena sidan rapporteras det om effektiviseringar och besparingar inom vissa områden, å andra sidan gör kommunen samtidigt rekordstora överskott.
Förklaringarna är flera. Numera har Norrköpings kommun en i grunden stark ekonomi med god balans mellan kostnader och intäkter. Vi har också haft ett sparande i goda tider, vilket ger oss trygghet när förutsättningarna blir tuffare. Det står tydligt när utomstående bedömare ger oss näst högsta betyg vad gäller vår kreditvärdighet.
2020 har varit ett exceptionellt år. Pandemin har gjort de ekonomiska förutsättningarna mer osäkra än på mycket länge, och därför har vi varit försiktiga med våra kostnader. Samtidigt har staten bidragit med kraftiga stödpaket till kommunerna, vilket hittills mer än väl har täckt upp för de ökade kostnader som pandemin har medfört. Glädjande nog har andelen kommuninvånare som är beroende av ekonomiskt bistånd också sjunkit under året, vilket har gjort att vi kunnat sänka våra kostnader för försörjningsstöd till en lägre nivå än i många jämförbara kommuner. Sammantaget har detta lett till ytterligare ett stort överskott som vi kan använda i välfärden under kommande år.
Men under de senaste åren har vi ändå tvingats dra ner inom flera av kommunens ansvarsområden. Skälet är att kommunen växer, framför allt bland de allra yngsta och äldsta i befolkningen. Den arbetande delen av befolkningen växer också och nya bostadsområden, gator och vägar måste byggas. Men denna del av befolkningen, som i stor utsträckning finansierar kommunens verksamheter, växer inte i samma takt som de äldsta och yngsta – de grupper som är i störst behov av kommunens verksamheter. Det innebär att våra intäkter inte ökar i samma takt som våra kostnader och gör att vi måste effektivisera i verksamheten.
Eftersom behovet av skolor, förskolor, äldreboenden och bostadsområden har ökat kraftigt de senaste åren lägger vi idag mycket mer pengar på investeringar än tidigare. I mitten av 00-talet investerade vi ca 300 miljoner kr per år. Idag är motsvarande siffra fem gånger så hög, mer än 1500 miljoner. Men allt kan inte byggas samtidigt, och därför pausar vi nu vissa mindre brådskande investeringsprojekt och skjuter dem på framtiden.
Från Kvartettens sida har vi de senaste åren valt att främst prioritera skolan. Vi anser att vi måste göra vårt yttersta för att bibehålla kvaliteten i den verksamhet som avgör barnens framtid, även i en ekonomiskt tuff tid. Konsekvensen är dock att besparingarna inom andra områden blir större. Allra mest har vi sparat inom kultur- och fritidsområdet samt inom den centrala administrationen, men även tekniska nämnden har tvingats göra tuffa prioriteringar. Det har bland annat fått som konsekvens att vi inte längre använder den allra dyraste varianten av snöröjning på våra cykelbanor, utan en bland svenska kommuner mer vanligt förekommande lösning.
Under återstoden av mandatperioden kommer vi att fortsätta prioritera skolan, äldreomsorgen och investeringar i vår växande kommun. Men vi ser också behov inom andra områden som vi ska försöka ta hänsyn till i arbetet framåt. Den frågan återkommer vi till när Kvartetten inom kort presenterar inriktningen för sin budget 2022.