De har reagerat på ett uttalat ointresse för kulturfrågor hos Norrköpings styrande politikerkvartett; M, L, KD, SD. Sophia Jarl har själv bidragit till den mediala uppmärksamheten genom en artikel i Expressen där hon säger ”att gå från ett socialdemokratiskt styre till en borgerlig kommunledning lockar fram olika särintressen som upplever sig som förfördelade.”
Det särintresse hon framför allt syftar på är ”kultureliten i Norrköping (och uppenbarligen nu också nationellt)” som enligt henne menar att en symfoniorkester ska sitta i orubbat bo när all annan kommunal verksamhet tvingas spara. Sophia Jarl ger här intrycket att Norrköpings symfoniorkester skulle vara en del av kommunens verksamhet vilket inte är riktigt sant. Symfoniorkestern hör organisatoriskt till ett av Norrköping och Linköping gemensamt bolag, Östscen AB, som ansvarar för orkester- och teaterverksamheten i de båda städerna med omnejd. Alla förändringar i den verksamheten måste således överenskommas av båda kommunerna.
Kultureliten sägs nu, enligt Sophia Jarl, kraftsamla ”för att ha kvar sina privilegier”, vilket för henne är ”en del av det bortskämda Sverige”. Det framgår inte vilka som räknas till kultureliten, men några privilegier upplever nog inte vare sig producenter eller kulturkonsumenter att man har i Sverige, även om Sophia Jarl kallar dem för bortskämda. Sophia Jarl verkar ha en öm tå inför kultur, kanske särskilt i musikalisk form.
Den kommunala kulturrevolutionen i Norrköping tycks nu vara redo för det stora språnget i och med att kultur- och fritidsförvaltningen kommer att avskaffas, och delar av verksamheten stuvas in i ett gigantiskt tillväxtkontor. Den nya kommundirektören har, på uppdrag av Sophia Jarl utarbetat ett förslag till vad som redan kallas för ett superkontor.
Detta tillväxtkontor ska sluka näringslivsavdelning, kommunikationsavdelning, digitaliseringsavdelning, säkerhetsavdelning samt kulturverksamhet i form av museer, bibliotek och olika arenor för musik och fritidsverksamhet.
Resultatet ser ut att bli en omfångsrik kontorsskapelse innehållande väsensskilda verksamheter, samlade under en kommande tillväxt- och utvecklingsdirektör. Tanken bakom denna oformliga skapelse stavas ”synergi” det vill säga att arbeta tillsammans. Genom att administrativt lägga samman olikartade verksamheter i ett superkontor kommer, menar Sophia Jarl, synergieffekter att uppstå som genererar tillväxt och utveckling i Norrköping. Hur det blir med den saken återstår att se. Förslaget ska först lotsas igenom kommunfullmäktige för att förverkligas efter årsskiftet, samtidigt som kultur- och fritidsförvaltningen avskaffas.
Inget tyder på att Sophia Jarl tvekar inför de komplikationer i samarbetet som följer med denna revolutionerande organisationsförändring innan några positiva synergieffekter visar sig. Med tummen i marschriktningen lär hennes kamp mot kultureliten fortsätta Det kan bli riktigt pinsamt för Norrköping.