Replik

”Kärnkraft bidrar med hög resurseffektivitet” NT 22/7

Vi kan konstatera att det finns över 400 kärnkraftverk i drift i 38 länder i världen. Enligt Bo Strömberg, expert på Strålskyddsmyndigheten, finns inget land som har en lösning som innebär att man har ett färdigt lager för, eller påbörjat slutförvaring av kärnbränsleavfall (enligt SVT Nyheter 22-01-22). 

Sverige är det första landet i världen som har beslutat om ett slutgiltigt förvar av radioaktivt avfall (regeringens beslut den 28 januari i år). Beslutet innebär att avfallet kapslas in i kopparcylindrar och försänks 500 meter ner i berggrunden. Det ska hållas avskilt från människor i 100 000 år. Lika länge måste kunskapen om dess risker hållas vid liv. Människorna i närområdet i Uppland, där detta ska ske, accepterar dock inte lösningen då de inte känner sig trygga med det som presenterats, enligt Bo Strömberg.

Processen är dock inte slut här.  Mark- och miljödomstolen ska besluta om tillstånd och villkor. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att granska det fortsatta arbetet i en stegvis prövning. Det är med andra ord ett långt arbete som nu fortsätter.  Strålsäkerhetsmyndigheten, har också möjlighet att stoppa projektet om det finns osäkerheter kring kopparkapseln som avfallet ska läggas i. Det förs diskussioner om materialet är det mest lämpliga och en osäkerhet finns om kapseln kan riskera att spricka. 

Flera miljöorganisationer riktar hård kritik mot regeringen (DN 22-01-27), som menar att det uppenbart krävs ytterligare forskning. Det finns en betydande forskarkritik om risker för att kopparkapslarna havererar inom några hundra år. 

Utsläpp av mikroplaster ska undvikas oberoende av var de kommer ifrån, med det är viktigt att ställa riskerna i proportion till konsekvenser av andra energislag. Enligt Naturskyddsföreningen, släpper vindkraft ut mycket små mängder mikroplast, då främst från färg som lossnar från rotorbladen. Sveriges vindkraftverksparker släpper tillsammans ut cirka 645 kilo mikroplast, baserat på en uppgift från norska branschorganisationen NORWEA, vilket kan ställas mot exempelvis 1 640–2 460 ton per år som konstgräsplaner (fotboll) enligt Naturvårdsverket, eller båtbottenfärg som medför 160–740 ton per år. 

Återvinning av rotorbladen har mycket riktigt setts som en hållbarhetsutmaning. Vi kan dock se en ökning av nya innovativa metoder. Det innefattar att återvinna, eller att återanvända materialet. En jämförelse mellan de risker som radio aktivitet från utbränt kärnavfall riskerar att medföra under en mycket lång tid och de plaster som kommer från vindkraften förefaller orimlig.

Slutligen - det krävs en omställning av vår livsstil mot en större hållbarhet där en fortsatt tillväxt inte längre är viktig. De resurser vi förvaltar ska också finnas för kommande generationer.