Krävs nya gemensamma tag för en bättre diabetesvård

Kontinuiteten i diabetesvården har försämrats. Många träffar inte en diabetesläkare årligen och bland personer med diabetes typ 2 uppger drygt var tredje att de träffar olika läkare vid sina besök.

Tillfrågade om hur vården utvecklas på det stället där de får hjälp och stöd med deras diabetessjukdom uppger elva procent i Östergötlands län att den fungerar sämre än i 2022 medan tio procent svarar att den fungerar bättre, skriver Hans-Erik Svensson, ordförande Diabetesföreningen i Östergötland. Genrebild.

Tillfrågade om hur vården utvecklas på det stället där de får hjälp och stöd med deras diabetessjukdom uppger elva procent i Östergötlands län att den fungerar sämre än i 2022 medan tio procent svarar att den fungerar bättre, skriver Hans-Erik Svensson, ordförande Diabetesföreningen i Östergötland. Genrebild.

Foto: Erik Nylander/TT

Debatt2023-12-08 12:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det visar Diabetesbarometern 2023. Här hamnar Östergötland på sjätte plats, vilket visar att det fortfarande finns stora utvecklingsbehov i diabetesvården i länet. 

Diabetesbarometern 2023 bygger på statistik från Nationella Diabetesregistret och enkätsvar från 3530 medlemmar i Svenska Diabetesförbundet. Totalt har 15 faktorer analyserats. Det är viktigt att förstå att diabetes är en komplex kronisk sjukdom, som kräver regelbunden vårdkontakt för att undvika kort- och långsiktiga hälsorisker samt säkerställa en bra livskvalitet för individen.  

Ska vi uppnå en god och nära vård samt göra den mer jämlik i hela landet behöver kontinuiteten därför förbättras. När medlemmarna får peka ut vad som försämrats mest jämfört med förra året är det just detta område. I Östergötlands län, där runt 20 000 personer lever med diabetes, svarar cirka var sjätte att kontinuiteten i diabetesvården fungerar dåligt.  

Bristande kontinuitet är särskilt problematiskt för dem med diabetes. Sjukdomen är påfrestande för individen och kräver regelbunden vårdkontakt. Exempelvis bör personer med en väl behandlad typ 2-diabetes träffa primärvården två gånger per år. 

När personer med diabetes inte har regelbunden kontakt med samma medarbetare inom vården så ökar risken för att egenvården försämras och att tidiga tecken på komplikationer missas. Detta drabbar förstås individen, men leder också till höga kostnader för behandling av komplikationer. Sistnämnda utgör runt 70 procent av kostnaderna i diabetesvården. 

Vi vet att regionen har ett mycket besvärligt ekonomiskt läge, men vi behöver tillsammans utveckla och förbättra diabetesvården i Östergötlands län,. Tillfrågade om hur vården utvecklas på det stället där de får hjälp och stöd med deras diabetessjukdom uppger elva procent i Östergötlands län att den fungerar sämre än i 2022 medan tio procent svarar att den fungerar bättre.  

Detta är en utmaning som de politiska beslutsfattarna i regionen inte bör förbise, annars riskerar vi att stå med mycket stora kostnader i framtiden. Det blir konsekvensen om vi ska hantera kostnaderna för allvarliga komplikationer och produktionsbortfall till följd av diabetes.  

Detta är ohållbart både för vi som lever med sjukdomen och för regionens redan ansträngda budget.