Kommunen serverar ägg och morötter från Östergötland

Norrköpings kommun har inte varit tyst vad det gäller lantbruksfrågor och matproduktionen.

Maten som serveras i Norrköpings kommun är till 90 procent svenskproducerad. Äggen, potatisen och rotfrukter kommer till stor del från Östergötland.

Maten som serveras i Norrköpings kommun är till 90 procent svenskproducerad. Äggen, potatisen och rotfrukter kommer till stor del från Östergötland.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2021-04-03 14:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik

"LRF kräver mer politisk aktivitet i kommunerna" NT 23/3

Östergötlands regionala livsmedelsstrategi beslutades 2017 av Regionen och Länsstyrelsen. Den togs fram i en bred samverkan där tjänstepersoner och undertecknad politiker från Norrköping deltog med ett stort engagemang. Norrköpings kommun har antagit strategin i sin helhet. Vi har även tillsatt en politisk styrgrupp för att ta fram en lokal handlingsplan till strategin. 

Den politiska riktningen är tydlig, all mat som serveras ska i så stor utsträckning som möjligt vara lokalproducerad. Vi skrotade planerna på ett nytt stort centralkök och har istället byggt tillagningskök på många av våra enheter. Det ger en bättre kontroll av råvarans kvalitet och vi anpassar våra matinköp efter säsong. I många kök bakas nu också allt bröd med mjöl från svenska kvarnar.

Redan 2009 beslutade Norrköping att upphandla livsmedel utifrån svenska miljö- och djurskyddsbestämmelser, vi var bland de första i landet med att ställa de kraven. Det har resulterat i att ca 90 procent av det kött som serveras i kommunens kök är svenskt.  Äggen är lokala från Östergötland, en stor andel av potatisen och rotfrukterna kommer från närområdet. Mejerivarorna är svenska och vid flera tillfällen under åren har det serverats vilt kött inom skola och vård- och omsorg. 

Idag har Norrköpings kommun avtal med 15 olika livsmedelsleverantörer varav 9 stycken är lokala. Det finns dock fler utmaningar för inköp av lokala livsmedel för en kommun. Det krävs bl a att lokala leverantörer kan tillhandahålla sortiment och volym och att leverantörer ser kommunen som en potentiell kund och lämnar in anbud. Vi skulle kunna öka de lokala inköpen men det förutsätter att det finns fler lokala leverantörer. Det råder stor brist inom vissa varugrupper på lokalt producerade livsmedel, exempelvis på frukt och grönsaker från Östergötland. 

Inom livsmedelsstrategin ser kommun nu också över vår livsmedelsberedskap. Sverige och resten av världen är mitt upp i en pandemi och sårbarheten med vårt importberoende av livsmedel har nog varit en väckarklocka för många. Vi ska göra vår läxa lokalt men livsmedelsberedskapen och sårbarhetsperspektivet är en mycket större fråga i sig. Här kan inte en enskild kommun ta ett helhetsansvar, här behövs det en bred samverkan. Det skulle behövas göras en övergripande risk- och sårbarhetsanalys av regionens behov av självförsörjning av bland annat energisystem, livsmedelsförsörjning, drivmedel och dricksvatten.  

Frågan om jordbruksmarken är i grunden lätt, den ska bevaras i största möjliga mån. Men i praktiken är frågan utomordentligt svår, det är bara att medge. I en växande kommun finns det många motstridiga intressen som behöver jämkas samman. Kommunens inställning är dock att i största möjliga mån försöka hitta nya verksamhetsområden som inte ligger på den bästa jordbruksmarken. Ett större arbete ska så småningom påbörjas kring detta inför att nya översiktsplaner ska tas fram. 

Norrköpings kommun kommer fortsätta att jobba strategiskt med livsmedelsstrategin och vi ser gärna att LRF också är med och bidrar med konstruktiva förslag som lösningar. Det gäller inte minst hur jordbruket ska kunna möta den efterfrågan som finns av vissa livsmedel som idag saknas inom länet.