Moderaterna och Kristdemokraterna var starkt kritiska till beslutet och menade att grunderna för beslutet helt saknade patientperspektivet och att det snarare handlade om att skydda regionens egen verksamhet. 

Sedan beslutet fattades har oron hos de psykiatripatienter som nu behöver lämna sin nuvarande vårdgivare bara vuxit. Vi har fått tagit del av, både via media och direkt till oss, flertalet personliga historier från patienter inom psykiatrin som berört oss starkt. 

För några dagar sedan berättade Moa (Corren 11 april) om hur en av dessa mottagningar, Psykiatripartners i Mjölby som nu tvingas lägga ner, blev hennes räddning. 

Hon hade mått dåligt under lång tid och tidigare slussats runt mellan kliniker utan resultat. ”Det jag har försökt göra med hjälp av andra kliniker i tio år, gjorde jag med hjälp av Psykiatripartners på ett år", menar Moa. 

I praktiken innebär det här beslutet, som Socialdemokraterna drivit igenom, att patienter som kan välja en annan utförare än regionen starkt begränsas. Antalet alternativa mottagningar som det går att välja på reduceras också till en i Norrköping och en i Linköping. 

Totalt måste cirka 4 000 patienter, som idag går till privata vårdgivare, gå över till den regiondrivna vuxenpsykiatrin. En verksamhet som redan idag är hårt ansträngd och har svårt att mäkta med sitt uppdrag måste nu snabbt växla upp sin produktion och möta ett stort antal utsatta patienter med stort behov av kontinuitet. Väldigt lite talar för att det kommer vara till gagn för patienterna, det säger sig självt. 

Vi tycker det är sorgligt att Socialdemokraterna sätter partiboken, med ett inbyggt motstånd till privata vårdgivare, framför dessa – ofta sköra – patienters rätt att välja utförare efter vad som fungerar bäst utifrån just deras behov. 

Vad är egentligen Socialdemokraternas besked till alla de patienter som nu är oroliga för sin fortsatta vård? Kommer den regiondrivna psykiatrin mäkta med att ge rätt vård, i rätt tid, till alla de patienter som är i behov av psykiatrisk vård?