Ett exempel på hyggesfritt skogsbruk är att plockhugga; att bara plocka grova träd och lämna andra att fortsätta växa. Det ger per definition virke med större diameter som man får bättre betalt för än att ta hela bunten. Andra sätt är hugga i luckor eller stråk.
Men det viktigaste är att avsevärd sänka kostnaderna som förknippas med kalhygge, som för markberedning, för plantering, för flera omgångar av röjning och gallring och bortforsling av stormskadade och insektangripna träd i kantzonen.
Hur går det att tänka att kalhygge kan vara mer lönsamt än hyggesfritt på något sätt? Det blir mer pengar när kalhygget väl görs, men kostnaderna att återstarta skogen på tomma ytan äter upp det mesta av vinsten. Jämför det med djurhållning; en dag kommer lastbilen och tar alla dina djur, nyfödd, ung och gammal, spelar ingen roll. Sen får man starta om med bara nyfödda djur varav 80 procent inte ens överlever upp till slaktåldern.
Hur kan skogen bedrivas på ett sätt som är så uppenbart fel? Och då pratar vi inte ens om det stora utsläppet av koldioxid efter ett kalhygge, den förstörda marken, det förorenade vattnet, förlusten av biologisk mångfalt och den otrolig trista synen av borttagen skog. Snälla du som äger skog, var ärlig i beräkningen av alla kostnader skogsbolagen lägger på dig i samband med ett kalhygge. Det finns en stor skillnad i deras kalkyl och din egen. Sett över längre perioder kommer vi alla att vinna på hyggesfritt och det gäller många fler aspekter än bara det ekonomiska.