Följden blir att skogen sköts utifrån industrins behov av råvara, när det istället borde vara skogsägarens egna ambitioner med skogen som styr skogsskötseln, skriver företrädare för Skogssällskapet och uppmanar Östergötlands skogsägare att tänka igenom vad de vill med sin skog.
I år firar Riksskogstaxeringen 100 år. I ett sekel har vi mätt och räknat på den svenska skogen. När mätningarna startade var stora arealer i Sverige avskogade – ett resultat av kraftiga avverkningar utan att man säkerställt att det kom upp någon ny skog efteråt. Sedan dess har virkesförrådet fördubblats i Sverige, trots att också avverkningstakten har ökat.
En viktig drivkraft i utvecklingen har varit virkesindustrins behov av råvara. Större, effektivare och snabbare har varit ledorden och skogen har framför allt setts som ett odlingslandskap av råvara. För skogsindustrin är råvarubasen helt central, av naturliga skäl. Givetvis blir också Östergötlands 9 400 privata skogsägare en del i denna råvarubaserade kalkyl.
Den kostnadsfria rådgivning som ges i samband med avverkningsuppdrag och andra skötselåtgärder i skogen har ofta rekommenderat den skötselmetod som gynnar industrins behov av råvara på kort och lång sikt. Det innebär ofta råd som att plantera gran och tall och att man ska röja, gallra och avverka enligt trakthyggesbrukets modell.
Men om man vill något mer då? Skogssällskapets förvaltare möter ofta skogsägare där virkesproduktionen givetvis är en viktig fråga, men där man också vill utveckla fler värden på fastigheten. Det kan röra sig om naturvård, viltvård och jaktupplevelser, men även andra härlighetsvärden i skogen. Energiproduktion som sol- eller vindkraft och tomtavstyckningar är andra exempel som dessutom kan ge betydelsefulla intäkter till skogsägaren.
Att gå en annan väg än skogsbruksplanens standardiserade skötselråd kräver dock kunskap. För den skogsägare som inte vet eller inte har reflekterat över alternativen, är det lätt att ta råden som ges "gratis" av aktörer som också är virkesköpare, till exempel i samband med gallringen eller avverkningen. Resultatet blir ofta att skogen fortsätter skötas utifrån någon annans behov.
Vi vill därför uppmana dig som äger skog att tänka igenom vad du själv vill med ditt skogsägande. Här är några frågor att börja med:
1. Varför äger du skog?
2. Vad vill du uppnå med ditt skogsägande?
3. Hur vill du att skogen ska se ut om 20 år – och om 50 år?
Det ska inte vara industrins behov av virke som styr den enskilde markägarens skogsskötsel. Vi vill att Östergötlands skogsägare ska ställa krav på att det ska vara deras mål med skogsägandet som styr, och att den skogliga rådgivaren har kunskap och erfarenhet av olika skötselmetoder. Det kommer att gynna både skogsägarna och skogen.