Östergötland behöver en reformagenda för tillväxt

Svensk ekonomi står inför stora utmaningar. Tillväxten har varit svag sedan finanskrisen och framtiden oroar. Enligt OECD har Sverige fallit från fjärde till tolfte plats i välståndsligan, vår lägsta placering någonsin.

Det talas ofta om industrin. Men faktum är att tjänsteföretagen är Sveriges jobb- och tillväxtmotor som skapat nästan en miljon nya jobb under de senaste 25 åren, skriver Fredrik Östbom, Patrick Joyce och Adam Dobbertin från Almega.

Det talas ofta om industrin. Men faktum är att tjänsteföretagen är Sveriges jobb- och tillväxtmotor som skapat nästan en miljon nya jobb under de senaste 25 åren, skriver Fredrik Östbom, Patrick Joyce och Adam Dobbertin från Almega.

Foto: Tim Aro/TT

Debatt2024-07-05 16:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Utanförskapet är stort. Arbetslösheten överstiger åtta procent i riket och 11,5 procent i Östergötlands län. Samtidigt saknas nödvändig kompetens vilket hämmar tillväxten inom stora delar av näringslivet.

Politiker på alla nivåer måste agera. De senaste åren har deras arbete präglats av krishantering: Rekordhög inflation, systemhotande gängkriminalitet och utmaningar i välfärden har fått mycket av den politiska uppmärksamheten – med all rätt. Men nu när inflationen gett vika är det dags för tillväxtreformer som stärker svensk konkurrenskraft.



Det talas ofta om industrin. Men faktum är att tjänsteföretagen är Sveriges jobb- och tillväxtmotor som skapat nästan en miljon nya jobb under de senaste 25 åren. Tjänstesektorn är dock arbets- och kunskapsintensiv och därmed helt beroende av att hitta rätt kompetens för att kunna fortsätta växa. 

För att öka utbudet av arbetskraft och utbilda rätt kompetens, också till de kunskapsintensiva tjänsteföretagen, krävs fortsatta reformer.

Gör det mer lönsamt att arbeta. För att stärka drivkrafterna till jobb bör bidragssystemet reformeras. Jobbskatteavdraget ska utökas för låg- och medelinkomsttagare, avtrappningen slopas och brytpunkten för statlig skatt räknas upp. Dessutom bör regeringen sänka arbetsgivaravgifterna genom att minska den allmänna löneavgiften.

Inför ett kompetensavdrag. Införandet av AI i arbetslivet beräknas påverka två av tre jobb på sikt. För att hjälpa alla som arbetar att skaffa sig den kompetens de behöver för att klara den förändringen bör ett kompetensavdrag på 50 procent för externa personalutbildningar införas. Detta avdrag ska kopplas mot skattekontot för enkelhet och transparens, även för nya företag utan vinst.

Renodla Arbetsförmedlingen. Av de arbetssökande som skrivs in hos myndigheten får väldigt få del av aktiva insatser. Ännu färre erbjuds en arbetsmarknadsutbildning, trots att de förbättrar chanserna på arbetsmarknaden. Det är dags att renodla myndighetens uppdrag.

Höj inte lönegolvet. Regeringen planerar att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare till 34 200 kronor i månaden. Detta skulle vara förödande för många tjänsteföretag som redan kämpar med att hitta rätt kompetens. Regeringen måste lyssna på dessa företag och avvakta med ytterligare höjning.

För en starkare svensk ekonomi krävs en kraftfull reformagenda för tillväxt. Sverige är fortfarande ett föregångsland men vi tappar mark. Det är hög tid att föra upp tillväxten på den politiska agendan. Sverige kan inte vänta.