Det blåser snålt runt vargen för närvarande. Från ledande politiker hörs uttalanden om att beståndet av varg ska minska. EU-kommissionen föreslår att vargens skydd ska försvagas, genom att ändra skyddsklassningen från ”strikt skyddad” till enbart ”skyddad”.
Om förslaget blir till beslut öppnar det för mera jakt och andra åtgärder som hindrar att vargstammen får växa till en långsiktigt hållbar nivå. Det återstår flera steg i EU:s beslutsfattande innan det i sista hand ska behandlas i Bernkonventionens beslutande organ.
Hur står sig då ett sådant förslag mot folkets vilja? Det finns två stora undersökningar som presenterats de senaste åren, som visar att en stor majoritet av befolkningen vill att det ska kunna finnas en naturlig samexistens med rovdjuren.
Statens Lantbruksuniversitet presenterade 2021 resultatet av en stor undersökning i Sverige, med 28 000 tillfrågade. Där svarade 69 procent att de gillar att det finns varg i Sverige – bara tolv procent är negativa.
I december förra året presenterades en annan stor undersökning, där 10 000 människor från tio olika EU-länder tillfrågats om sin syn på rovdjur. Där säger 73 procent att rovdjuren ska få finnas i naturen – i Sverige är siffran till och med något högre. I den senare undersökningen vände man sig endast till boende på landsbygden, vilket särskilt bör noteras, då ett vanligt argument i debatten är att det är storstadsbor i Sverige som är positiva till varg.
I debatten om varg i Sverige lyfts alltid problemet att vargen ibland tar tamboskap, företrädesvis får. Det talas sällan om alla djurägares ansvar att skydda sina djur. När det gäller boskap kan det, med mycket god effekt mot vargangrepp, förebyggas med rovdjursavvisande stängsel.
För att stimulera djurägare att bygga sådana stängsel lämnas bidrag från Länsstyrelsen. Bidraget har legat stilla i flera år. Efter de senaste årens inflation bör beloppet höjas. Rovdjursavvisande stängsel måste underhållas på olika sätt, och även det bidrag som ges för löpande skötsel och underhåll kan behöva justeras.
Det talas sällan, om ens någonsin, om den nytta vargen gör i det ekologiska systemet. Vargen slår främst gamla, svaga och sjuka djur – självklart – de är lättast att jaga. Det håller stammarna av klövvilt starka, när de svagaste tas bort naturligt.
Jägare vill helst fälla stora ståtliga djur, med hög slaktvikt och fina troféer, vilket har motsatt effekt i det naturliga urvalet. De kadaver som vargen lämnar blir till föda för många andra djur; räv, grävling, korp, örn med flera.
Avslutningsvis äter flugor och insekter av resterna, och dessa äts av insektsätande fåglar. Allra sist förmultnar de sista resterna och tillför jorden de mineraler som bundits i kroppen.