När finansminister Elisabeth Svantesson förra tisdagen lade fram regeringens budget presenterade hon den som återhållsam. Det var ingen överdrift. Sverige befinner sig i ett svårare ekonomiskt läge än på många år, vikande konjunktur, förhöjd inflation med höjda räntor som följd samt en mycket svag kronkurs. 

Att finansministern då inte vill sätta på sig de allra vidaste spenderarbyxorna, är till viss del förståeligt. Men vi som representerar det regionala näringslivet, anser att de finanspolitiska ambitionerna för Sverige är för blygsamma och att det finns goda möjligheter att investera sig ur lågkonjunkturen samtidigt som man rustar Sverige starkare framåt.

Vi presenterar här fem punkter där vi skulle vilja se en tydligare reformagenda:

• Säkra elförsörjningen. Stabil och pålitlig tillgång till el är en hygienfaktor för bolag som vill verka här. Regeringen behöver höja sig över politiseringen mellan olika kraftslag och fastställa att en mix av energislag är vägen framåt. Därtill behöver man undanröja hinder för elproduktion i framför allt södra Sverige. Därför är det positivt att regeringen ser över regelförenklingar och kortade miljöprocesser, men mer måste till. 

• Satsa på infrastruktur. Det är ett styrkebesked för vår region att Ostlänken blir av. Men med tanke på byggsektorns avstannande samt det överbelastade och eftersatta väg- och järnvägsunderhållet i Sverige, skulle regeringen behöva avsätta betydligt större medel till infrastruktur. Här finns EU-medel att söka, men för det krävs en tydlig och långsiktig politik på området. 

• Få fart på byggsektorn. I ett läge där bostadsbyggandet helt har avstannat och investerare tvekar, räcker dessvärre ett utökat rot-avdrag inte långt. Framför allt skulle offentliga renoveringsbehov samt planerade infrastrukturprojekt behöva tidigareläggas. Det skulle ge skjuts åt en tyngd sektor, behålla kompetensen i branschen och ge skjuts åt hela ekonomin. Därtill välkomnar vi regeringens satsning på yrkesutbildningar och förbättrade möjligheter för omställning via utbildning. Vi ser att behoven kommer öka.

• Höj klimatambitionerna. De aviserade skattesänkningarna på fossila bränslen, den kapade reduktionsplikt och beskedet att Sverige inte kommer klara de uppsatta klimatmålen 2030 vittnar om en flathet inför särintressen och en oförståelse kring hur allvarligt läget med jordens uppvärmning är. Näringslivet vill se skarpare politiskt ledarskap på området.

• Stärk bilden av Sverige. Om inte den svenska regeringen har en vision för svensk innovations- och attraktionskraft – vem ska då ha det? Hur ska vi locka utländska företag, investerare, ingenjörer, studenter eller forskare hit för att utveckla sig själva och Sverige som land? Här behövs tydligare incitament och strategier.

Dagens anspråkslösa finanspolitik oroar oss som företräder det regionala näringslivet. Att nå inflationsmålet är inte en tillräcklig vision för Sverige. Ambitionerna och reformerna för svensk tillväxt och konkurrenskraft behöver skärpas.