Beslutet om avvecklingen av kärnkraften togs i folkomröstningen i mars 1980 där faktiskt alla tre linjerna stod för avveckling. Segrade gjorde linje 2 som förespråkade det man kallade ”avveckling med förnuft”, en avveckling på 30 år som socialdemokraterna och folkpartiet (numera liberalerna) stod bakom som fick 39,1 procent av rösterna, tätt följt av linje 3 som centern, vpk och kristdemokraterna stod bakom som fick 38,7 procent och som ville ha stopp på all fortsatt utbyggnad av nya reaktorer och avveckling av de befintliga på tio år. Folkomröstningens resultat bekräftades sedan i ett riksdagsbeslut.
Tyvärr tog det sedan hela 18 år innan socialdemokraterna hittade det omtalade förnuftet och de stackars liberalerna letar visst fortfarande efter sitt. Av den satsning på utveckling av alternativa energikällor som linje 3 förespråkat blev det ingenting, vilket vårt land lider av än idag.
Alla dessa beslut och processer ägde rum innan Miljöpartiet ens hade bildats eller hade någon roll att spela i den svenska politiken. Miljöpartiet välkomnar givetvis den retoriskt massiva uppslutningen kring avvecklingen av kärnkraften men kan inte ta åt sig något av äran därför. Partiet beklagar att den omställning till ett lågenergisamhälle som en vinst för linje 3 hade kunnat ge redan för fyrtio år sedan inte blev av, vilket gör att den omställning till energiförsörjning baserad på enbart förnyelsebara källor vi nu är tvingade att göra blir så mycket svårare.
Under de årtionden som gått sedan folkomröstningen och riksdagsbeslutet har frågan om slutförvar av det radioaktiva avfallet ännu inte tillfredsställande lösts och vi har under tiden byggt fast oss i ett högenergisamhälle där 80 procent av energiförsörjningen nu ska fasas ut och ersättas av hållbara källor och energisparåtgärder. Det är en svår uppgift, men inte hopplös med de tekniska lösningar som idag finns och med en enad politisk ledning. Tyvärr undermineras debatten av moderater, kristdemokrater, liberaler och sverigedemokrater som envist framhärdar i att kärnkraft är framtidens lösning.
Kärnkraft är världens farligaste och dyraste sätt att koka vatten och har ingenting med hållbarhet att göra och även om den vore acceptabel tar den minst två årtionden att bygga. Den tiden har vi inte. Vi måste omdana samhället nu. Klimatet kan inte vänta och framtiden finns inte i backspegeln,