"Viktigt med språkkrav inom äldreomsorgen" NT 10/4
De skriver också att ”det tydligt framgår i Tidöavtalet” att äldreomsorgen är prioriterad.
Det här skapar förväntningar. Kanske är det nu som äldreomsorgen ska få det fokus och den tyngd som den så länge saknat? Kanske är det nu vi ska rusta äldreomsorgen och täta de revor som framstod så tydligt under pandemin? Nej, tyvärr. Efter en genomläsning av det Tidöavtal som M Söderköping refererar till går det snabbt att konstatera att så inte är fallet.
I Tidöavtalet nämns ordet äldreomsorg en (1) gång - inte särskilt ofta för att vara en ”prioriterad fråga”. Ordet utlänning däremot, det är på riktigt prioriterat och nämns 38 gånger. Därför är det heller kanske ingen högoddsare att den enda åtgärd som nu presenteras för att förbättra äldreomsorgen är språkkrav. Och att det efter språkkravet tar tvärstopp.
Sanningen är att välfärden och välfärdens arbetsplatser är osynliga i Tidöavtalet och att alla de lärdomar vi skulle dra efter pandemin lyser med sin frånvaro. Här finns inga lösningar på strukturella problem. Problem som stavas fragmentering, underbemanning, otillräcklig finansiering, dålig arbetsmiljö och minutstyrning.
Det M Söderköping lyfter fram som lösningen är heller inget nytt. Också föregående regering lade ett utredningsuppdrag om språkkrav som skulle redovisas i februari 2023. Skillnaden den här gången är tonläget, där regeringens stödparti SD skramlat om att redan anställd personal som inte klarar ett språktest ska kunna avskedas. Något som strider mot arbetsrätten.
Enligt SKR:s personalprognos kommer strax över 70 000 undersköterskor att behöva rekryteras i Sverige fram till 2031. Detta på grund av ökning av antalet äldre samt att 38 000 undersköterskor förväntas gå i pension. Redan nu är det personalbrist i Söderköping och för att få personalen att stanna krävs det bland annat att deras kompetensutveckling tillgodoses och att minutstyrda scheman avskaffas.
M Söderköping har rätt i att äldreomsorgen ska hålla hög kvalitet och kännetecknas av ett värdigt bemötande. Men för att komma dit krävs mer än språkkrav, för hur kan man prata om kvalitet och trygghet när en äldre person som har hemtjänst träffar 21 olika personer under två veckor?
Här är några saker som Martin Sjölander och Bengt Svenson gärna får ligga på sin regering om:
-För 2024 kommer landets kommuner och regioner stå med ett underskott på 24 miljarder om inget görs. Nu krävs höjda, generella och långsiktiga statsbidrag som tydligt kopplar till de faktiska behoven
-Förstärk äldreomsorgen utifrån Coronakommissionens slutsatser
-Förbättra arbetsmiljön för äldreomsorgens medarbetare
-Gör inte språkfrågan till signalpolitik, den är inte oviktig men den ingår redan idag i arbetsgivaransvaret. Rusta istället arbetsgivarna (kommunerna) och stärk deras möjlighet att kunna ta ett långsiktigt arbetsgivaransvar. På riktigt.