Könsstereotyper stoppar företag från att nå framgång

Tänk dig att två grupper, den gröna och den gula, får samma uppdrag – att ansöka om pengar till ett viktigt projekt. Finansiärerna vet inte om att de gröna och de gula har fått samma uppdrag.

 För att få livspusslet att gå ihop startade Monica Lindstedt (bilden)1996 Hemfrid och banade väg för tjänsteföretag inom hemservicebranschen, skriver Frida Boklund som exempel på framgångsrika kvinnliga företagare.

För att få livspusslet att gå ihop startade Monica Lindstedt (bilden)1996 Hemfrid och banade väg för tjänsteföretag inom hemservicebranschen, skriver Frida Boklund som exempel på framgångsrika kvinnliga företagare.

Foto: Bezav Mahmod / SvD / TT

Debatt2024-03-08 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När grupperna ansökt om pengar hos flera finansiärer konstateras det att den gröna gruppen generellt är försiktig, inte vågar ta lån, endast behöver små medel och är verksamma i ”fel bransch” utan tillväxtpotential. 

För den gula gruppen däremot är det generella bedömningen att de vågar satsa, behöver stora medel och är verksamma i ”rätt bransch” med tillväxtpotential. Hur kan det stämma? Grupperna hade ju samma uppdrag? Svaret är lika sorgligt som sant: för att den gröna gruppen bestod av kvinnor och den gula gruppen bestod av män. 

Exemplet ovan kommer från Tillväxtverkets forskningsstudie ”Under ytan” och är viktigt att påminna om så här kring internationella kvinnodagen. För så länge stereotypa föreställningar om kvinnors och mäns förmåga att starta och driva företag finns kommer det att påverka tillgång och möjligheten till finansiering.

I ett av världens mest jämställda länder är det fortfarande förvånansvärt ojämställt när det kommer till att starta och driva företag.  Endast fyra länder i hela EU har lägre andel kvinnor som är företagare än Sverige. Det är både bekymmersamt och problematiskt ur närings- och samhällsperspektiv då mångfalden av innovationer och kreativitet begränsas utan fler kvinnliga företagare.

I Östergötland uppgick antalet kvinnor som är företagare till 2 157 år 2022 jämfört med 8 418 manliga företagare. Antalet nystartade företag i länet under 2023 var 799 kvinnor och 2 034 män. 

Det är inte så att det saknas framgångsrika kvinnliga entreprenörer och företagare i Sverige. Erika Aittamaa stickade den första Lovikkavanten 1892 som snabbt blev en succé. 

Några år senare, 1901, öppnade Mathilda Hamilton en butik i Stockholm kallad indiska utställningen vilket var starten för butikskedjan Indiska. Ulla Muhrman startade 1953 Stockholms stenografiservice där hon hyrde ut sekreterare. Murman fick kämpa mot regelverket men gav sig inte och lade därmed grunden till det som idag, lite ironiskt, är Manpower.

Greta Nilsson i Älvsbyn skapade 1971 världens första djupfrysta smörgås och lade grunden till företagen Polarbröd. För att få livspusslet att gå ihop startade Monica Lindstedt 1996 Hemfrid och banade väg för tjänsteföretag inom hemservicebranschen. Listan kan göras mycket längre. 

Företagarna representerar 60 000 företagare i Sverige. Vi vet att en bra idé är en bra idé, oavsett om den kommer från en kvinna eller man, från gammal eller ung, från den som bott i Sverige hela sitt liv eller den som nyss kommit hit, det spelar ingen roll. Entreprenörskap behöver inte komma i en vit medelålders manlig förpackning. 

Det är dags att inse att stereotypa föreställningar finns och göra något åt det. Sverige har inte råd att gå miste om smarta, nydanande och viktiga innovationer för att en grupp väljs bort. För att Sverige ska bli ett bra företagarland måste det bli ett företagarland för alla, även för kvinnor.