Friskolorna mildrar segregationen

Replik till Mattias Ottosson (S) och Maria Sayler Behnam (S) (10 okt).

30 procent har utländsk bakgrund på fristående gymnasieskolor, skriver Peter Varma. (Eleverna på bilden har inget samband med artikeln.)

30 procent har utländsk bakgrund på fristående gymnasieskolor, skriver Peter Varma. (Eleverna på bilden har inget samband med artikeln.)

Foto: Roald, Berit

Debatt2024-10-17 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag tror att vi är överens om en hel del, inte minst att alla bra skolor behöver vara med och bidra i Norrköping. Jag tackar också för era fina ord om vår skola.

Det finns dock ett par påståenden i texten som jag vill bemöta.

Att det främst är elever med välutbildade föräldrar som går i friskolor stämmer om man bara tittar på grundskolan. På gymnasiet har 61 procent av eleverna i friskolor föräldrar med eftergymnasial utbildning medan 63 procent har det i kommunala skolor. 30 procent har utländsk bakgrund på fristående gymnasieskolor att jämföra med 23 procent i kommunala gymnasieskolor. Även i grundskolan har friskolor större andel elever med utländsk bakgrund (29 vs 27 procent).

När det gäller det fria skolvalet för grundskolan så kan det säkert utvecklas. Att skolan är segregerad beror dock främst på att vi har en kraftig boendesegregation i Sverige. Möjligheten att välja en annan skola än den som ligger närmast hemmet är en frihet att slå vakt om och ett möjligt sätt att mildra segregationen. Frågan som politiker borde ställa sig är: Hur får vi fler familjer att göra ett aktivt val? Att hänvisa till forskning som snart har ett decennium på nacken känns inte så framåtlutat.

Att skolor som blir av med elever står kvar med fasta kostnader för lärare och lokaler stämmer, men det gäller ju även friskolor. Ibland låter det som att elever bara byter skola i en riktning men även vi kan tappa elever och bli av med skolpeng. Att kommuner behöver ta emot elever om en skola stänger är korrekt, men fakta visar att friskolor tar ett lika stort ansvar som kommunala skolor när så sker.

Att friskolor kan starta utan att kommuner får yttra sig är inte heller korrekt. Skolinspektionen avslår många ansökningar om att starta en friskola och ett av de vanligaste skälen är just att kommunen som helhet riskerar att drabbas negativt.

Visst finns det friskolor som missköter sitt uppdrag, men det finns det även kommunala skolor som gör. Den svepande retoriken jag vänder mig emot är uttalanden som ”vinst framför elevernas utbildning” – som om det vore en generell prioritering för landets friskolor.

Om så vore fallet hade inte andelen familjer och elever som väljer friskolor ökat varje år. Inte heller hade lärare i friskolor varit betydligt mer nöjda med sin arbetsvardag än lärare i kommunala skolor – i 16 av 16 frågeområden (Skolinspektionens skolenkät med 45 000 svar).

Med hopp om en saklig debatt för Norrköpings skolors bästa!

Peter Varma
Rektor Praktiska Gymnasiet Norrköping