Fötterna på bordet 2023 – för bättre diabetesvård

Regelbunden medicinsk fotvård är ett centralt inslag i diabetesvården.

Resurser krävs för att återställa vården efter pandemin samt efterleva det nya vårdförloppet inom kunskapsstyrningen för personer med diabetes och hög risk för fotsår, skriver Hans-Erik Svensson, ordförande Östergötlands läns diabetesförening. Genrebild.

Resurser krävs för att återställa vården efter pandemin samt efterleva det nya vårdförloppet inom kunskapsstyrningen för personer med diabetes och hög risk för fotsår, skriver Hans-Erik Svensson, ordförande Östergötlands läns diabetesförening. Genrebild.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2022-12-24 15:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Annars riskerar fotproblem att ge kraftigt försämrad livskvalitet och onödigt höga kostnader för sjukvården, eftersom problem med fötterna går att undvika för personer med diabetes. Det kräver dock kontinuerliga och förebyggande insatser, varav minst en årlig fotundersökning, så också för de cirka 20 000 personer som lever med diabetes i Östergötland. 

Resurser krävs för att återställa vården efter pandemin samt efterleva det nya vårdförloppet inom kunskapsstyrningen för personer med diabetes och hög risk för fotsår. 



Nya siffror från Svenska Diabetesförbundets Diabetesbarometer visar, att en tredjedel av medlemmarna som upplever en försämrad vård jämfört med 2019, pekar ut fotvården som ett särskilt bekymmer. Statistik från Nationella diabetesregistret förklarar tendensen. Andelen personer med diabetes typ 1 som hade fått fotundersökning 2019 var 80 procent, men sjönk till 69,7 procent 2021. Motsvarande andelar i gruppen med typ 2-diabetes var 79,4 procent respektive 73,4 procent. 



I Region Östergötland varierade utmaningarna, eftersom vi låg precis under riksgenomsnittet för personer med diabetes typ 1 år 2021. Hos oss uppgick den andelen till 69,2 procent. Bland personer med diabetes typ 2 var motsvarande andel 83,9 procent vilket glädjande nog var klart bättre än riksgenomsnittet. Av Diabetesbarometern framgår det dock att bland medlemmarna i regionen så anser 1/4 att diabetesvården fungerar dåligt när det gäller att få regelbundna fotundersökningar. 



Vi behöver tillsammans ta itu med detta. Ett av skälen understryks med det nyligen framtagna vårdförloppet inom ramen för den nationella kunskapsstyrningen, som beskrevs i inledningen, för personer med diabetes som har hög risk för fotsår: ”…femårsdödligheten hos personer med diabetesrelaterade fotsår är hög och jämförbar med de som diagnostiserats med tjocktarmscancer.” 

Det går inte att komma runt att det behövs resurser till området för att kunna efterleva det nya vårdförloppet. Andra lösningar kan exempelvis handla om att säkerställa att personalen i vård och hemtjänst får reell möjlighet att tillgodogöra sig den nya kunskapen på området, jobba med förebyggande åtgärder samt se över hur vi organiserar fotvården för personer med diabetes i regionen så att vi samverkar på alla nivåer inom vård och omsorg. 



Utmaningen är stor, men hjälps vi åt så ser vi till att säkerställa att ambitionerna om en förbättrad fotvård för personer med diabetes inte blir ett brutet nyårslöfte för 2023.