Stoppet gäller även sträckorna Hässleholm-Malmö och Borås-Göteborg och skälet som angavs för stoppet på dessa sträckor var att de blev för dyra att bygga. Samma skäl hade kunnat användas för att stoppa Ostlänken som blir ännu dyrare på grund av det långa tunnelbygget. När det gäller Ostlänken togs beslutet att planeringen fortskrider men Trafikverket fick i uppdrag att pressa kostnaden. Ostlänken är kostnadsberäknad till 95 miljarder kronor.
Trafikverket presenterade 26 juni hur de lyckats med uppgiften att pressa kostnaderna. Trovärdigheten i att Trafikverket kommer att kunna presentera en kostnadssänkning som skulle göra Ostlänken lönsam är utopisk med tanke på de kostnadsökningar som förekommit det senaste året.
Finns det en plan B för en trovärdig kostnadsreduktion för byggandet av Ostlänken? Trafikverkets kostnadsberäkningar för höghastighetsjärnvägen har inte varit trovärdig tidigare, vilket Riksrevisionen påpekat ett flertal gånger. Att det brister i kompetens hos Trafikverket framgår i en studie som gjorts av Statens Väg och Transportinstitut som visar stora skillnader mellan beräknad kostnad och slutlig kostnad i sex stora infrastrukturprojekt gällande väg och järnväg. Den totala kostnaden för dessa projekt beräknades kosta 29,3 miljarder, slutkostnaden blev 80,3 miljarder.
Med utgångspunkt från ovanstående kan man befara att kostnaden för Ostlänken kan mer än fördubblas, detsamma gäller det planerade resecentret i Norrköping som kostnadsberäknats till 3,7 miljarder.
Att fortsätta byggandet av Ostlänken är en felprioritering när behovet inom andra samhällssektorer är stort. Skolan, äldreomsorg, hälsa och sjukvård! 150 000 patienter väntar på operation, regionerna behöver ett tillskott på 24 miljarder för att säkra nuvarande nivå på sin verksamhet, polisen behöver ökade ekonomiska resurser till utbildningsinsatser och förbättrade anställningsvillkor. Utöver detta är behovet av resurser till underhåll av befintlig infrastruktur stort. På grund av de förändringar som skett i vår omvärld krävs nu också stora ekonomiska resurser för upprustning av vårt totalförsvar.
Höga elpriser stigande räntor som lett till kraftigt ökande boendekostnader och dyrare mat ser vi redan allvarliga konsekvenser av, företagare tvingas lägga ned verksamheten, 24 000 företagare som fick stöd under coronatiden har ett återbetalningskrav på 33 miljarder, antalet konkurser ökar kraftigt liksom antalet vräkningar. Skuldsättningen hos Kronofogden ökar, vid årsskiftet var 393 781 personer skyldiga 101 miljarder.
Den ekonomiska situationen i landet är som synes inte sådan att vi kan kasta hundratals miljarder på prestigeprojekt typ Ostlänken.