Enstaka riksdagsledamöter lägger villigt motioner formulerade av alkoholproducenter, som därigenom trotsar WHO vad gäller ekonomiska intressens inblandning i alkoholpolitik. Skattelättnader ska genom subventioner ge vin- och ölproduktion bättre lönsamhet.
Det är inte ovanligt att folkhälsan får stå åt sidan för näringsintressen. Motionerna är flagranta exempel på detta där vetenskap, samhällsekonomi, omtanke och förnuft får göra folkhälsan sällskap på förlorarbänken.
Alkoholen orsakar samhället stora kostnader. Priset (inklusive alkoholskatt) på olika alkoholdrycker täcker inte de enorma kostnaderna. Fler än 300 000 barn har någon gång under uppväxten – ibland under hela – negativa/mycket negativa upplevelser av att någon vuxen i deras närhet dricker. En betydande del (> 1 miljon) av medborgarna lever som anhöriga med oro, otrygghet, rädsla och generellt sänkt livskvalitet på grund av att någon dricker. Kostnaderna för alkoholrelaterad sjukvård (15 mdr), produktionsbortfall (35 mdr), försämrad livskvalitet (43 mdr) samt brottslighet (9 mdr) överstiger mångfalt en samhällsnytta (10 mdr). Kostnaderna drabbar skattekollektivet.
2011 publicerade WHO en global strategi mot alkohol baserad på då tillgänglig vetenskap. Redan då motbevisades studier om att alkohol skulle vara bra för hjärtat. Idag vet man att alkohol även i måttlig mängd höjer blodtrycket med ökad risk för hjärtsjukdom och stroke. Det är även väl dokumenterat att risk för ett flertal cancerformer (antal 8) ökar redan vid mycket måttligt alkoholintag. Här talar vi om de stora folksjukdomarna.
För ett år sedan fastslog WHO i en artikel publicerad i The Lancet Public Health att det inte finns någon riskfri konsumtion, ”when it comes to alcohol consumption, there is no safe amount that does not affect health.” Den kunskapen återspeglas i WHO:s Global Alcohol Action Plan 2022-2030 där alla med ekonomiska intressen i produktion, distribution och marknadsföring av alkohol uppmanas att hålla fingrarna borta från alkoholpolitiken.
En av de tre mest effektiva åtgärderna för att minska skadorna av alkohol är prisinstrumentet, det vill säga ett högt pris och fortlöpande höjningar. Skattesänkningar som prövats bland annat i Finland har lett till ökad konsumtion och skador. Även tillgänglighetsbegränsning (monopol, åldersgränser, öppettider) är effektiva åtgärder som gör alkoholpolitik framgångsrik. Sverige har tillsammans med andra nordiska länder alkoholmonopol genom desintresseringslagar för att begränsa påverkan av marknadskrafter.
OECD redovisar i rapporten Health at a Glance 2023 att 3,8 procent av den svenska hälso- och sjukvårdens kostnader relateras till alkohol och att alkoholen orsakar utebliven BNP på runt 2 procent. Omräknat för region Östergötland innebär det 500 MKr.
I detta perspektiv ter det sig ologiskt, jag skulle vilja använda ordet vansinne, att vår lagstiftande församling skulle landa i ett beslut att (ytterligare) skattesubventionera alkoholproduktion – hur stor eller liten produktionsenheten än är. Innebär det bättre lönsamhet för folkhälsan? Bättre lönsamhet för samhället?
Under våren bereder riksdagens skatteutskott de motioner som lämnats in i frågan. Vi uppmanar ledamöterna i utskottet att ta sitt förnuft till fånga och avvisa motionerna – för folkhälsans, samhällsekonomins och alla anhörigas skull.
Källor:
- CAN Rapport 217 Utsatthet för andras användning av alkohol, narkotika och tobak
- CAN rapport 185 Hur många barn växer upp med föräldrar som har alkoholproblem?
- Alkoholens samhällsekonomiska konsekvenser, 2019 Analysföretaget Ramboll
- Cancerfonden www.cancerfonden.se/minska-risken/alkohol
- Alkohol och blodtryck. Alkoholen och samhället 2023, Svensk förening för
allmänmedicin m fl
- The Lancet Public Health (Volume 8, January 2023)
- Health at a Glance, OECD
- Global Strategy to Reduce Harmful Use of Alcohol (2010)
- WHO Global Alcohol Action Plan 2022-2030 (2022). Action Area 5.