Demonstrationerna på Fria Ukrainas plats har hållits ända sedan den ryska invasionen inleddes den 24 februari. Årets sista sammankomst avslutades genom att Svenska FN-förbundet lämnade 6 700 namn till ambassaden mot Rysslands krigföring, mot massförstörelsevapen och mot de kärnvapenhot som Putin har uttalat.
Det ryska anfallskriget påminner om att despotiska ledare fortfarande när imperiedrömmar och att fredliga grannländer riskerar att angripas. Putin måste bekämpas med alla till buds stående medel – och till skillnad mot tidigare i historien finns nu ett internationellt regelverk att luta sig emot. FN-stadgan anger spelregler för länders agerande. Massförstörelsevapen är förbjudna i internationella konventioner. Den humanitära rätten reglerar hur krig får föras och hur humanitär personal och civila ska skyddas. Dessutom finns ett omfattande system för ansvarsutkrävande och rättsskipning.
Med röstsiffrorna 141 mot 5 fördömdes den ryska invasionen av FN:s generalförsamling den 2 mars och en ännu större majoritet fördömde det ryska försöket att annektera ytterligare fyra ukrainska regioner under hösten. FN hjälper civila i Ukraina och lindrar de globala följderna av kriget på flera sätt. Ett exempel är spannmålsexporten genom Svarta havet som når miljoner behövande. Internationella brottmålsdomstolen undersöker misstänkta krigsbrott och samlar in bevis.
Ukraina behöver omvärldens fortsatta stöd – politiskt, ekonomiskt och militärt. Det är avgörande att omvärlden fortsätter att hålla ihop – inte bara för Ukrainas utan för hela den fria världens skull. Det folkliga engagemanget ska inte underskattas. Att människor samlas, talar om kriget och sätter sina namn på protestlistor är inte bara en röst mot Putin – det är också en påminnelse till omvärlden om att fortsätta sluta upp bakom det ukrainska folket och president Zelenskyj.
FN-stadgan är ryggraden i folkrätten. Den ger alla FN-medlemmar rätt att inte attackeras av stora grannar. Sveriges regering måste fortsätta vara en stark röst för det internationella regelverket, för multilateralismen och för FN-samarbetet som sådant. Det gäller också stödet till det humanitära och långsiktiga utvecklingsarbete som FN bedriver i Ukraina och i andra länder.
Kriget i Ukraina är det yttersta uttrycket för nödvändigheten att hålla fast vid den regelbaserade världsordningen. Hot mot mänskliga fri- och rättigheter, inte minst för kvinnor i Iran och Afghanistan, kampen mot pandemin och följderna av klimatförändringarna är andra utmaningar som bara kan hanteras genom multilateralismen som idé och praktisk handling. Att stärka FN-samarbetet är det bästa sättet att nå gemensamma lösningar på gemensamma problem – i både krig och fred.