Fler ungdomar behöver en första rad på CV:t

Vi har sett en utveckling som visar att allt färre kommuninvånare är beroende av ekonomiskt bistånd. Detta är en vinst, inte bara för individen, utan också för samhället i stort, skriver Senad Mutic (S).

Om man som invånare har ett arbete att gå till, känner sig behövd och tillhör ett sammanhang, då skapas också delaktighet, skriver Senad Mutic (S).

Om man som invånare har ett arbete att gå till, känner sig behövd och tillhör ett sammanhang, då skapas också delaktighet, skriver Senad Mutic (S).

Foto: Sara Segraeus

Debatt2021-02-17 16:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Första raden på CV:t är utan tvekan den viktigaste för ungdomars framtida utveckling på arbetsmarknaden. Före pandemin minskade ungdomsarbetslösheten i Norrköpings kommun till rekordlåga nivåer, därefter har vi sett en utveckling som visar att allt färre kommuninvånare är beroende av ekonomiskt bistånd. Detta är en vinst, inte bara för individen, utan också för samhället i stort. 

Om man som invånare har ett arbete att gå till, känner sig behövd och tillhör ett sammanhang, då skapas också delaktighet. Nya dörrar öppnas som skapar helt nya förutsättningar i livet. 

Därför är det bra att regeringen satsar på fler extratjänster i svenska kommuner. Norrköpings kommun har stor nytta av dessa platser och jag ser fram emot det arbete som vi initierat genom att ansöka om statliga medel till en utökning av våra platser för extratjänster. 

Självklart finns det just nu begränsningar gällande placeringar med tanke på pandemin, men om vi inte försöker, då har vi misslyckats som samhälle. 

För trots pandemin måste det finnas möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden. Varje ny kommuninvånare som lyckas med det är ett steg i rätt riktning. Även om det bara rör sig om en praktikplats, en extratjänst eller någon annan arbetsmarknadspolitisk insats till en början, kan den på sikt innebära en tillsvidareanställning. 

Kommunens mest lyckade arbetsmarknadsinsats är extratjänster som oftast varar ett år, där utvärderingar visar att majoriteten av deltagarna faktiskt får en anställning på den arbetsplats där de verkat. Det är fantastiskt.

Förra våren fanns omfattande begränsningar kring hur vi skulle få ut alla våra ferieungdomar på arbetsplatser. Men vi lyckades bra ändå. Trots pandemin fick vi år 2020 ut totalt cirka 180 ferieungdomar i arbete och hjälpte dem att få sin första rad i CV.et. Genom att investera i tidiga insatser och förebygga ungdomsarbetslöshet genom feriearbete så möjliggör vi också att rätt insats tillfaller rätt invånare. 

Men det är också viktigt att rätt stöd kan erbjudas när en insats inte lyckas. Då måste samhället stötta upp, coacha, hjälpa och vägleda individen på rätt spår. Alla ska vi ha samma förutsättningar och möjligheter till ett gott liv, det ska inte grundas på kontaktnät, etnicitet eller plånbokens tjocklek.