Motala ström har tidigare varit ett av Europas förnämsta fiskevatten för röding, harr och ål. Men när man i början av 1900-talet byggde vattenkraftverk i forsarna och fisken inte längre kunde vandra mellan Vättern och Roxen och vidare ut till Östersjön har rödingen blivit instängd i Vättern och fisket i Motala ström har minskat eller försvunnit för olika arter av ädelfisk.
Även Svartån mellan Sommen och Roxen har haft värdefulla fiskbestånd med bland annat harr tills man byggde kraftverk.
Det råder alltså en konflikt mellan vattenkraftsel å ena sidan och biologisk mångfald och andra naturvärden å andra sidan. Men det finns möjlighet att återskapa fisklivet. Genom att bygga förbifartssträckor vid sidan om kraftverken kan fisken simma upp- och nedströms i vattendragen och nå sträckor som är lämpliga för att lägga sin rom och därmed reproducera sig. För att fiskarna inte ska skadas i turbinerna i kraftverken när de simmar nedströms har man satt galler framför turbinerna i vissa kraftverk, exempelvis i Ätrafors i Halland.
Det är viktigt att nå våra nationella miljömål, bland andra ökad biologisk mångfald, som inbegriper målet ”Levande sjöar och vattendrag”. Därför har Havs- och vattenmyndigheten fått 10 miljarder kronor från staten att fördela mellan cirka 2 000 olika vattenkraftverk för att skapa bättre förutsättningar för fisken.
Eftersom det finns så många kraftverk att skapa förbifartsleder till och man vill prioritera rätt har man en 20-års plan för fördelningen av statsbidragen. Start för ansökningarna år 2020. I den preliminära tidsplanen för statsbidrag kommer stora kraftverk i Svartån och Motala ström få bidrag först 2028.
Kostnaderna för att bygga fiskpassager förbi de 14 kraftverk som hindrar fisken att vandra i Motala ström och Svartån har uppskattats till cirka 150 miljoner kronor. Men av detta betalar Havs- och vattenmyndigheten den allra största delen. Därtill kommer kostnaden för minskad elproduktion genom att cirka 5 procent av vattnet leds vid sidan om turbinerna.
Sett som en avbetalning av en hundraårig miljöskuld är beloppet inte så stort. För att komma i åtnjutande av statsbidraget för fiskvägar krävs att en mark- och miljödomstol har godkänt projektet. Väntetiden tills denna domstol har fattat beslut är flera år lång. Det beror på att man inte har tillräckligt med personal att handlägga ärendena snabbt nog för att i rimlig tid kunna genomföra byggandet av fiskpassager.
Genom att tillskjuta medel kan regeringen göra en insats för ”Levande sjöar och vattendrag”. Den vackra mäktiga Motala ström där den rinner fram mitt på slätten med sitt klara och rena vatten skulle kunna bli en stor tillgång om ädelfisken skulle komma tillbaka.
Man kan skapa vandringsleder även för människor längs stränderna och underlätta för fritidsfiske och därmed stimulera närturismen. Vi föreslår att de östgötska riksdagsledamöterna går samman för att verka för ökade anslag till mark- och miljödomstolarna.
Åke Wester, ledamot av Vattenrådet Övre Motala Ström
Ulf Flodin, Jordens Vänner