Femöresbron sörjs av flanörer i Norrköping

Tänk att åter få gå en runda runt Åbackarna, med möjlighet att korsa Strömmen över en renoverad, nymålad och återuppförd Femöresbro, skriver Christina Karlén.

Femöresbron visade sig ha större betydelse än Norrköpingsborna riktigt anat, menar debattören.

Femöresbron visade sig ha större betydelse än Norrköpingsborna riktigt anat, menar debattören.

Foto: Christina Karlén

Debatt2019-11-12 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är många som sörjer ett saknat inslag i vår vardag; Femöresbron. Nu är det mer än tre år sedan Norrköpings kommun beslutade om nedmontering och bortforsling av den mer än 100 år gamla Femöresbron som förband Kneippen med norra sidan av Motala Ström. 

En länk, en passage, en prydnad i landskapet, som visade sig ha större betydelse än Norrköpingsborna riktigt anat. Nu när bron varit borta i över tre år känns det inte längre lockande eller trevligt att ”gå runt Strömmen”, när promenaden får ett abrupt slut nere vid vattnet, vilket håll man som flanör än kommer ifrån. 

De positivt formulerade skyltar som tekniska nämnden låtit sätta upp känns numera som ett hån mot alla som längtar och väntar på att en bro åter ska finnas på platsen. Skyltar med löften om ”gång, spring och minnen” på en bro som ”kommer att stå färdig år 2020”. Det är om knappt två månader. Ute på gamla F13 ligger den gamla bron, uppkapad i fyra delar, innanför låsta stängsel. Den är borttagen, men inte förstörd och försvunnen. 

Henric Daréus skriver i NT 23/4: ” En ödmjuk vädjan till TN (tekniska nämnden): Låt inte det här bli en prestigeladdad fråga. Gör historia och själ kring Femöresbron till fakta som får avgöra. Det finns en bro, en älskad, funktionell och vacker bro, använd den! Renovera den. Spara historia, och kanske till och med pengar.” 

Har Norrköpings kommun grundligt undersökt om det går att renovera eller byta ut de delar som är skadade av korrosion, för att få en funktionsduglig bro igen? Skulle det gå att renovera och montera ihop bron för att åter sätta den på plats? 

Enligt en inventering gjord av länsstyrelsen 2010 är Norrköping ett område av riksintresse, med sin stadsmiljö och industrimiljö kring kraftkällan Motala ström, som tydligare än någon annan plats i landet speglar den industriella utvecklingen. 

I inventeringen pekas särskilt storslagna fabrikskomplex, dammar, broar och det forsande vattnet ut som uttryck för riksintresset. Men även de allékantade promenaderna, parker och planteringar i anslutning till offentliga byggnader, är viktiga inslag. Folkparken och andra donationer, som är uttryck för de speciella ekonomiska förhållanden som storindustrin skapade, är tillsammans med Kneippens kurortsmiljö och Borgs villastad med individuellt utformade villor på stora tomter och rester av gamla infartsvägar, spår av det landskap som tidigare omgav stadskärnan. 

Riksintresse är ett begrepp som avser ett område eller plats som är skyddat och anses viktigt ur nationell synvinkel. Riksintresse i Sverige är mark- eller vattenområden som långsiktigt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada värdet som utgör riksintresset. Det kan vara bland annat orörda naturtillgångar, kulturhistoriska miljöer, energiförsörjning och kommunikationer. Riksintressen bevakas av länsstyrelsen. Enligt Riksantikvarieämbetet ska riksintressen avspegla landets historia. 

Tänk att åter få gå en runda runt Åbackarna, med möjlighet att korsa Strömmen över en renoverad, nymålad och återuppförd Femöresbro. Det skulle glädja många flanörer i Norrköping! (Källor: Länsstyrelsen Östergötland, Riksantikvarieämbetet)

 Christina Karlén