Replik
"Norrköping och Söderköping är värda sina nomineringar" NT 29/3
Hon vill ”påpeka att det inte stämmer att en stor del av ön ska privatiseras”. Ordet privatiseras måtte ha en annan innebörd för Sveriges Arkitekter än att ett hus/en tomt köps av en privatperson eller ett företag. Även om företaget är ett hotell eller ägaren hyr ut sitt hus kan jag som allmänhet inte göra anspråk på att få flytta in. I bästa fall kan jag – om jag beter mig och betalar för mig – få hyra på ägarens villkor.
På Bergön med sina 13 hektar– cirka 900 meter lång och 200 meter bred på bredaste stället – finns idag två före detta militärbaracker samt en hygienbyggnad. Det planarbete som Jenny Jernströms jury vill prisa har lett fram till ett förslag som innebär att 106 hus ska byggas på ön, varav 97 är bostadshus.
Sedan tillkommer ett antal andra byggnader som hotell, vandrarhem, besökscentrum, fågeltorn, förrådsbyggnader, bastu med mera. Bostadshusen ska ägas av så kallade bogemenskaper (communties) eller ha delat ägande, det vill säga när inte ägaren är där kan huset hyras ut genom ett uthyrningsföretag, som i fjällen eller på Mon.
Från två bostadshus till 97 som alla tar plats på de 13 hektaren– hur kan det beskrivas som att inte ”en stor del av ön ska privatiseras”?
Antalet hus kan jämföras med Harstena, som ju ibland lyfts fram som hårt exploaterat. På Harstenas cirka 200 hektar finns 50-talet bostadshus.
Allmänheten tröstas i förslaget med att man gjort det ganska otrevligt för många av husägarna för de äger ingen tomt där de kan spela krocket, umgås eller odla potatis – bara husets yta och en meter runt omkring. Resten är parkmark där alla besökare tänks ströva fritt och på en meters håll betitta husens extraordinära design med exklusiva ytmaterial.
Men jag tror inte husägarna behöver oroa sig. Vi har alla lärt oss allemansrättens regler om att hålla avstånd till privatbostäder och som tillfällig besökare kan vi ju knappast ana att det inte gäller på Bergön. Vi kommer att uppleva det som privatiserat – och respektera det. Tror inte Sveriges Arkitekter det?
Nu understryker Jenny Jernström att det inte är själva förslaget som bör prisas utan att Söderköping använt sig av det nya instrumentet planeringsbesked, som är prisvärt. (Ett slags förhandsbesked från länsstyrelsen innan kommunen slutför detaljplanen.) Det spar både tid och pengar åt alla parter påstår hon.
I fallet Bergön gav Söderköpings kommun klartecken (planbesked) till ägaren i augusti 2018, att börja detaljplanera. Kommunen bedömde då att de skulle vara klara att fatta beslut om detaljplanen under 2020. Ägaren fick olika EU-bidrag – det vill säga skattepengar - på drygt 1,2 miljoner och lade 375 000 själv för att arbeta fram en detaljplan under tre år och i slutet av 2020 var kommunen färdig att skicka ett underlag för planeringsbesked till Länsstyrelsen. Som i början av 2021 såg sig tvingad att säga nej på grund av mängden hus. Då sa kommunen att de skulle göra om och be om ett nytt planeringsbesked.
Sedan hördes inget av Bergöprojektet tills Sveriges Arkitekter kom med sin nominering och nu säger kommunen att de ska komma med ett detaljplaneförslag till hösten, sex år efter att de gav fastighetsägaren klartecken att börja detaljplanera. Hur himla bra var det här sättet att planera och hur mycket tid och pengar har alla parter sparat? Och vad menar arkitekter med tid och pengar?