Jordbruksmarkens betydelse för vår överlevnad missas helt i regionens utvecklingsstrategin för jordbrukslänet Östergötland, skriver Stefan Andersson..
Jordbruksmarkens betydelse för vår överlevnad missas helt i utvecklingsstrategin för jordbrukslänet Östergötland.
Historiskt har befolkningscentra uppstått där människor haft möjlighet att försörja sig. Därav följer att tätorter kommit att uppstå i rika jordbruksbygder och att infrastruktur koncentrerats dit. Det har uppstått en självförstärkande process där städer i jordbruksbygder utvecklats på jordbruksmarkens bekostnad. Stora arealer har därmed förstörts för den livsmedelsproduktion som en gång var förutsättningen för bosättningarna.
Detta har hittills inte varit något problem eftersom livsmedel kunnat tillföras utifrån i obegränsad omfattning. Vi ser nu att denna obegränsade tillförsel, i en inte alltför avlägsen framtid, kommer att begränsas på grund av omfattande jordförstöring i världen. Kort sagt är det hög tid att sluta exploatera länets och Sveriges jordbruksmark och att slå vakt om de möjligheter till framtida livsmedelsproduktion som finns kvar.
Vi måste därmed genomföra en dramatisk omläggning av våra utvecklingsstrategier.
Utvecklingen måste ske på marker som inte är lämpliga för livsmedelsproduktion. Expansion på jordbruksmark får inte ske även om argumenten kan vara starka. Många av landets kommuner behöver omgående omarbeta sina översiktsplaner så att jordbruksmark fredas.
Politiker och tjänstemän i tätorter har naturligtvis svårt att inse detta paradigmskifte i synen på mark. Argumentationen mot dessa tankar är hård. Likväl anser jag att det är dags att sätta fingret på den aningslöshet som innebär att vi förstör möjligheter till framtida livsmedelsproduktion.
Alla måste göras medvetna om den marsch mot framtida svält som länets och landets nuvarande utveckling innebär. I regionens nya utvecklingsstrategi lyser denna insikt med sin frånvaro. Tanken i strategin är att utvecklingen i länet fortsatt skall ske där kommunikationsstråken finns. Det vill säga där det finns jordbruksmark.
I strategin finns egentligen inga nya tankar. Det mesta har vi hört förut. Här och var börjar dock medvetenheten att vakna. Ett exempel på nytänkande är att Linköping stoppat bebyggelse på Sättunaområdet. Dessvärre är de avskräckande exempel fler. Norrköpings planer på logistikcentrum på bästa jordbruksmark är ett sådant.
Här och var börjar dock medvetenheten att vakna. Ett exempel på nytänkande är att Linköping stoppat bebyggelse på Sättunaområdet, skriver Stefan Andersson.
Men det är inte bara kommuner som måste tänka om. Kriminalvårdsstyrelsen bygger nu nya anstalter på bästa jordbruksmark i Trelleborg och Skänninge. Östergötlands kommuner slåss om ännu ett nytt fängelse för 400 intagna. Kravet från myndigheten är att kommunen tillhandahåller ett 35 hektar plant område. Jag frågar mig varför kriminella måste bo på jordbruksmark?
I huvudet på dagens planerare saknas en viktig insikt, nämligen att en livsmedelskris kommer att slå till i en inte alltför avlägsen framtiden. En obegränsad tillgång på livsmedel har skapat en vit fläck i medvetandet. Livsmedelskriser finns bara i U-länder och berör inte oss. Men när krisen är här kan man ju alltid svara. ”Vi såg den inte komma”.
Vi ser nu att den obegränsade tillförseln av livsmedel, i en inte alltför avlägsen framtid, kommer att begränsas på grund av omfattande jordförstöring i världen, skriver Stefan Andersson.