Tyvärr har Folkrepubliken Kina under de senaste åren avsevärt ökat antalet militärövningar och gråzonsaktiviteter runt Taiwan, skriver Klement Gu.
Den 15 februari träffades USA:s utrikesminister Marco Rubio, Japans utrikesminister Iwaya Takeshi, och Republiken Koreas utrikesminister Cho Tae-yul i München för att på nytt befästa det bergfasta trilaterala partnerskapet mellan USA, Japan, och Republiken Korea. Deras gemensamma uttalande konstaterande följande:
"[Utrikesministrarna] betonade också vikten av att upprätthålla fred och stabilitet över Taiwansundet som en hörnsten för världssamfundets säkerhet och välstånd. De förespråkade en fredlig lösning av tvisterna kring sundet och motsatte sig alla försök att ensidigt framtvinga eller påtvinga förändringar av status quo. De uttryckte också stöd för Taiwans meningsfulla deltagande i lämpliga internationella organisationer."
Efter det liknande gemensamma uttalandet från toppmötet mellan ledarna för USA och Japan den 7 februari står alltså likasinnade länder återigen enade för att uttrycka att fred och stabilitet över Taiwansundet är internationell konsensus och ett gemensamt intresse.
Tyvärr har Folkrepubliken Kina under de senaste åren avsevärt ökat antalet militärövningar och gråzonsaktiviteter runt Taiwan, vilket gör det svårare att särskilja storskaliga övningar från faktiska förberedelser inför en attack. Under 2022 flög exempelvis 1727 kinesiska militärplan in i Taiwans luftförsvarsidentifieringszon (ADIZ), vilket var en fördubbling jämte året innan. Under 2023 var siffran likartad, men under 2024 trängde sig sedan mer än 3000 kinesiska stridsflygplan in i Taiwans ADIZ.
När utrikesminister Maria Malmer Stenergard den 12 februari presenterade 2025 års utrikesdeklaration i riksdagen nämndes därför att "Kinas agerande gentemot Taiwan är oroande och hot om militärt våld är oacceptabelt. Kinas möjliggörande av Rysslands krig i Ukraina har en direkt negativ inverkan på Sveriges och Europas säkerhet." Detta är ett tydligt tecken på att Kina och andra auktoritära regimer utgör allvarliga hot mot såväl Taiwan som fred och stabilitet i Ukraina.
Man ska här ha i åtanke att Taiwan utan tvekan utgör en viktig och strategisk partner för samtliga likasinnade länder. För det första ligger Taiwan fortfarande i topp i Asien och på 10:e plats globalt bland 167 länder och territorier i Londonbaserade Economist Intelligence Units (EIU) ranking Democracy Index 2023.
För det andra är Taiwan ett blomstrande och välmående samhälle ur ekonomisk synvinkel. Landets BNP uppgick 2024 till cirka 800 miljarder amerikanska dollar och därmed tjugoandra störst i hela världen. Jämfört med enbart EU:s medlemsstater skulle Taiwan rankas sjua.
Om vi för det tredje beaktar de globala leveranskedjorna producerar Taiwan mer än 60% av världens halvledare och mer än 90% av de mest avancerade chippen.
Och ur ett geostrategiskt perspektiv passerar sist men inte minst 50% av världens sjöcontainrar och 40% av EU:s årliga handelsvolym varje dag genom Taiwansundet.
Många likasinnade länder har redan insett allvaret kring Taiwansundet och vidtagit en rad konkreta åtgärder. USA har under många år exempelvis skickat krigsfartyg genom Taiwansundet, och rutten genom sundet har också i allt högre grad trafikerats av krigsfartyg från andra länder – däribland Kanada, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Australien, Nya Zeeland, och Japan. Vi uppmanar nu likasinnade länder att genom gemensamma uttalanden eller meningsfulla åtgärder likt ovan avskräcka de auktoritära regimerna från expansion och värna freden och stabiliteten kring Taiwansundet.
Klement Gu
Taiwans representant i Sverige