En mer slimmad central organisation behövs

Vi är förvånade över att kontorscheferna inte redovisat hur de kan effektivisera i de verksamheter som ligger närmast dem själva, skriver oppositionsrådet Sophia Jarl (M).

Debatt 14 november 2019 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En månad efter fullmäktiges budgetbeslut börjar konsekvenserna av kommunens extremt ansträngda ekonomi utkristalliseras. Alla nämnder kommer inom den närmaste tiden ta ställning till olika åtgärder som tjänstemännen föreslår för att spara pengar 2020. 

Men tjänstemannaorganisationen på respektive kontor har i mångt och mycket missat att föreslå besparingar på de verksamheter som är närmast de själva. De två största kontoren vård- och omsorg samt utbildning har i dagsläget föreslagit möjliga besparingar på drygt 100 miljoner tillsammans. Men inte en enda krona av dessa berör de högsta cheferna.

 

Norrköpings kommun har en stor och omfattande chefsstruktur med många led av chefer och personal som aldrig träffar kommunens invånare. Det är lätt att gå vilse i organisationskartorna med chefsfunktioner. 

Låt mig ta utbildningskontoret som exempel; på själva kontoret finns en ledningsgrupp. Av nio chefer arbetar enbart fem direkt med verksamheterna. Det innebär att den andra hälften är chefer för områden som ligger långt ifrån själva kunskapsuppdraget. 

Ett annat exempel är vård- och omsorgskontoret. När vi genomlyser kontorets organisation konstaterar vi att det finns många funktioner där det är svårt att se den direkta kopplingen till undersköterskans vardag. 

 

Hur kan det exempelvis komma sig att det krävs 15 personer på vård- och omsorgskontoret som arbetar med kompetensförsörjning när kommunen centralt har ett helt HR-team i form av en personalavdelning som jobbar för vård- och omsorgskontoret? Om inte nämnderna anser att personalavdelningen ger den service som krävs kanske personalavdelningens funktion skulle förändras eller helt tas bort? 

Utmärkande för båda kontoren är också att ju högre upp vi förflyttar oss i chefskartan så får cheferna färre och färre direkt underställda. Det är inget nytt. Det finns en gedigen analys som gjordes för flera år sedan som visar problematiken. Det är inte ovanligt att en rektor har uppemot 40 anställda under sig och en verksamhetschef inom exempelvis äldreomsorgen har över 50 personal. På kontoren centralt finns det chefer som inte ens har ansvar för hälften så många medarbetare. 

För oss är det naturligt att de centrala kontoren ser över sina kostnader kontinuerligt. Vi är högst förvånade över att kontorscheferna inte redovisat hur de kan effektivisera i de verksamheter som ligger närmast dem själva. Det här inte unikt bara för utbildning och vård- och omsorg utan återfinns också inom övriga kontor. 

 

En god chef leder genom att själv föregå med gott exempel. Jag förstår att verksamhetsnära chefer upplever att de centrala kontoren bara växer samtidigt som de själva inte kan ersätta personal som slutar på golvet. Hur kommer det sig exempelvis att kommunen aldrig provade centrala funktioner innan man valde att ge rektorer i uppdrag att avsluta ett flertal elevassistenters anställningar? 

Jag tror att det vi nu ser är ett direkt resultat av bristande politisk styrning. Den styrande minoriteten har aldrig pekat ut vilka personalgrupper som ska värnas. Resultatet av en väldigt allmän hållen osthyvling tycks vara att centrala ledningsfunktioner väljer att spara i de verksamheter som träffar barn och gamla. Det är oacceptabelt och vi kommer ge förslag som leder till en betydligt mer slimmad central organisation. 

Grundläggande uppdrag inom skola, vård- och omsorg kräver inte utvecklingsledare och strateger i första hand. Det kräver lärare, undersköterskor och annan personal i direkt möte med människor. 

Sophia Jarl (M), oppositionsråd Norrköpings kommun


Ämnen du kan följa
Läs mer!

Insändare: Upp till bevis: Ska de utanför stan behandlas lika som de i city?

Upp till bevis: Ska de utanför stan behandlas lika som de i city?