Apropå
"Vem ska betala för hyggesfritt?" NT 9/7
I ledaren den 9 juli ger Per-Ola Olsson uttryck för en felaktig och dessvärre vitt spridd uppfattning om att det inte går att “bara sådär ställa om en skog”. Verkligheten ger en helt annan bild: Finlands statliga skogsbolag, motsvarande Sveaskog, har i uppdrag att senast år 2030 bruka 25 procent av sina produktiva skogar hyggesfritt. Sveaskogs VD har sagt att man skulle klara samma omställning i Sverige. Sveaskog visar även i praktiken att omställningen är möjlig i den 2000 hektar stora hyggesfria zonen i Tiveden.
Med 300 000 markägare som äger hälften av all produktiv skogsmark har Sverige en unik mångfald av skogsägare. Men den mångfalden återspeglas inte i skogarna - 97 procent brukas med kalhyggesmetoder. Dagens skogsbruk har få vinnare och istället för att gynna våra hundratusentals små- och medelstora skogsägare, är det de stora skogsbolagen och massaindustrins aktieägare som kammar hem vinsterna. Trots att många vill något annat med sin skog, sitter de fast i ett system som styr mot kalhyggesbruk.
Alternativet till kalhyggesbruket är naturnära, hyggesfritt skogsbruk som ger bättre balans mellan skogens olika sociala, ekonomiska och ekologiska värden. En ny rapport visar att skogsbruk med fokus på kvalitetstimmer och långlivade produkter ger större klimatnytta. Dessutom visar flera studier, markägare och organisationer att naturnära skogsbruk ofta är mer lönsamt. Markägaren slipper dyra åtgärder som markberedning och plantering, får ett jämnare kassaflöde och bättre betalt för det kvalitetsvirke som tas ut.
Miljöpartiet presenterar flera skarpa förslag för att underlätta för skogsägare att gå över till hyggesfria metoder:
- Skogslån för övergång till hyggesfritt
För den som vill övergå till naturnära skogsbruk men behöver få ut en större summa pengar ur skogen inom kort, föreslår vi möjligheten till statligt subventionerat lån. Det kan handla om en skogsägare som behöver lösa ut en släkting i samband med arvskifte, eller som redan betalat för dyra åtgärder som markberedning och plantering.
Återbetalningsplanen läggs upp utifrån logiken i ett hyggesfritt skogsbruk, där skogsägaren tar ut virke i snitt vart 15 år och staten subventionerar räntan på liknande vis som görs med studielånen. Samtidigt höjs värdet på fastigheten i takt med att virkesvolymen ökar med hyggesfria skötselmetoder. Miljöpartiet understryker att utformningen av lånet behöver utredas för bästa möjliga utfall.
- Oberoende rådgivning och nya affärsmodeller
För att underlätta för skogsägare att hitta passande sätt att bruka sin skog vill vi utöka Skogsstyrelsens oberoende rådgivning. Detta är viktigt för att motverka dagens obalans där vinklad rådgivning från virkesköpare dominerar. Vi vill även se till att fler affärsmodeller utvecklas för skogen, där skogens olika samhällsnyttor kan integreras.
- Mer pengar till skydd av natur
Vi vill höja anslagen för att ersätta markägare som vill spara värdefull skog och satsa 3,3 miljarder mer om året än regeringen på skydd av värdefull natur.
Det är önskvärt och nödvändigt att stötta övergången till naturnära, hyggesfritt skogsbruk, för klimatet, våra medarters och skogsägares skull. Med vår valfrihetsreform vill vi ge Sveriges skogsägare fler alternativ och möjlighet att bidra till klimat- och miljönytta på sätt som funkar praktiskt och ekonomiskt.
Vi uppmanar ledarredaktionen att besöka de många organisationer, företag och skogsägare från norr till söder som visar att det går utmärkt att ställa om och bruka skogen hyggesfritt.