Privatskolorna är inte det enda problemet – sänk kraven

Ungefär 25 procent av en årskull ungdomar klarar inte skolans krav. Det är cirka 25 000 ungdomar varje år. Inte underligt då att vi har samhällsproblem.

Vad gäller kunskapssamhälle vill jag hävda att Sverige som nation var ett lika starkt kunskapssamhälle även med lägre krav för en mindre del av årskullarna, skriver Rodi Ailert, studie- och yrkevägledare i 30 år. Genrebild.

Vad gäller kunskapssamhälle vill jag hävda att Sverige som nation var ett lika starkt kunskapssamhälle även med lägre krav för en mindre del av årskullarna, skriver Rodi Ailert, studie- och yrkevägledare i 30 år. Genrebild.

Foto: Mostphotos

Debatt2023-11-01 15:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Eleverna underkänns redan i och efter grundskolan, i åldrarna 13–19 år. Det är ett feltänkt att alla ska stöpas i samma form i tolv år. Det har aldrig fungerat och kommer aldrig att fungera. Av flera olika skäl. 

Förutsättningarna är så olika. För att ta ett exempel, de som kommer till Sverige i tioårsåldern måste ovillkorligen lära sig två nya språk, engelska och svenska. Upp till en hög nivå. Även om de har problem att lära sig ett. Inte heller alla som är födda i Sverige klarar detta. De flesta kämpar på och ser en möjlighet längre fram. Till exempel en yrkesutbildning inom arbetsförmedlingen. Men det kan du inte få förrän du fyllt 20. En del i 13–19-årsåldern tappar sugen. Några blir deprimerade och får olika sjukdomssymtom. En liten del ser tyvärr brottslighet som ett alternativ.

Detta borde vi diskutera mer.

Låt oss erkänna att allt inte beror på privatskolesystemet. Ungefär samtidigt som det infördes skärptes kraven. I engelska och matematik togs till exempel en valfri enklare kurs bort. Tvååriga linjer togs bort med mera. Det är en sak som kommit i skymundan, dolts av friskolesystemet. Och den uppslitande debatten om detta. Även med en enklare kurs blev man godkänd, med allt vad detta innebär. Inte minst stärkt självförtroende.

Kraven på högre kunskaper för alla motiverades av jämlikhetskrav från vänster och behovet av kunskapssamhälle från höger. Nu efter tre decennier ser vi resultatet. Vi har inte fått mer jämlikhet. Vad gäller kunskapssamhälle vill jag hävda att Sverige som nation var ett lika starkt kunskapssamhälle även med lägre krav för en mindre del av årskullarna. 

Fram till ca 1980 kunde du få ett beredskapsarbete från 16 års ålder. Börja tjäna pengar och gå med i facket. Så långt behöver vi kanske inte gå tillbaka.

Men borde inte alla kunna se att om ungefär 25 procent slås ut är kraven för höga. Vi kanske kan sänka kraven till 1990-talets nivå?
Samtidigt som skolan förstärks för att hjälpa de som inte klarar kraven. Tio procent av eleverna behövde vi jobba extra med även före 1990. Men inte 25 procent.