Den psykiska ohälsan tar inte sommarlov

Sommarlovet har precis börjat.

För de barn och unga som lider av psykisk ohälsa kan sommarlovet tvärtom vara en särskilt svår tid, skriver tre regionpolitiker från M, KD och L.

För de barn och unga som lider av psykisk ohälsa kan sommarlovet tvärtom vara en särskilt svår tid, skriver tre regionpolitiker från M, KD och L.

Foto: Maria Hedenlund

Debatt2023-06-28 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För många förknippat med efterlängtad ledighet, hänga med kompisar, bada och käka glass. Men den idylliska bilden av sommarlov gäller inte alla. För de barn och unga som lider av psykisk ohälsa kan sommarlovet tvärtom vara en särskilt svår tid.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat kraftigt de senaste åren och alldeles för många blir väntande i kö för att få stöd och hjälp. Det är något som vi i Östgötasamverkan (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna) tar på stort allvar och att vända den utvecklingen är prioriterat för oss.

Vi får aldrig bli blinda för att det bakom varje siffra i statistiken står ett barn eller en ungdom som av väntan i vårdkö varje dag blir sämre, samtidigt som familjen runt barnet sakta går sönder och har svårt att upprätthålla en fungerande vardag.

Det finns inte en enkel och snabb lösning, men vi ser några särskilda insatser som särskilt viktiga och som vi arbetar aktivt med;

  • Det ska finnas ”en väg in” till hälso- och sjukvården för den som mår dåligt. Rätt stöd och hjälp ska ges utifrån behov, oavsett vårdnivå. Den som inte är i behov av specialistpsykiatri ska snabbt få rätt hjälp på en lägre vårdnivå, medan de med större behov snabbare kan få hjälp hos specialistvården om den kön på så sätt kan lätta. 
  • Elevhälsan spelar en central roll för barn och unga som mår dåligt. Den kanske viktigaste orsaken till den bristande tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin är det ökande antalet remisser, inte minst från skolorna. Den största gruppen inom BUP är barn med misstänkta neuropsykiatriska diagnoser som autism och ADHD. Här krävs en nära samverkan mellan regionen och kommunerna, med barnen i centrum. Elevhälsan måste få rätt stöd i arbetet med barn som har dessa diagnoser så att rätt insatser kan sättas in tidigt.
  • Barnmottagningarna och ungdomsmottagningarna behöver också spela en större roll för att möta den psykiska ohälsan, för att avlasta BUP. Vi har därför i vårt strategiprogram för mandatperioden slagit fast att uppdraget till Barnhälsan och Ungdomsmottagningen ska förstärkas, så att alla utan dröjsmål får rätt förutsättningar för att återta kontrollen i tillvaron när det kommer en svacka.
  • Redan vid vårt allra första möte med hälso- och sjukvårdsnämnden, när vi precis hade tillträtt som nytt styre efter valet i höstas, fattade vi beslut om att avsätta extra medel motsvarande 21 miljoner kronor för att öka tillgängligheten till neuropsykiatrisk utredning för barn och unga. Det kommer givetvis inte räcka med det, men det är en stark signal om att rådande situationen inte är ok och att mycket mer måste göras. 
  • Väntetiderna till BUP ska förkortas mellan utredning, diagnos och behandling och en handlingsplan för detta ska tas fram.

Till sist, även om vi vet att sommarlovet kan vara extra tufft med mer ensamhet med sina tankar, vill vi på det här sättet försöka ingjuta hopp – hopp om att frågorna nu äntligen är satta högt upp på den politiska agendan. Det är vi skyldiga våra barn och unga. Vårt arbete har bara börjat.