När Norrköpings niondeklassare gick på sommarlov och lämnade grundskolan för några veckor sedan saknade 279 elever fortfarande gymnasiebehörighet och kommer därför inte att påbörja en gymnasieutbildning i höst. Det innebär förstås ett misslyckande från samhällets sida och ett stort svek gentemot eleverna.
Forskningsresultaten är tydliga: De elever som genomgår gymnasieskolan har en större möjlighet att komma ut i arbete eller vidare utbildning. Gymnasiebehörigheten är en grundläggande faktor för att kunna få ett jobb och lyckas i livet.
Jämför vi med skolresultaten från tidigare år kan vi konstatera att Norrköpings skolor nu backar i tio av tolv skolor sett till andel elever med gymnasiebehörighet. Samtidigt ser vi hur de fyra skolor med lägst måluppfyllelse ligger i socioekonomiskt svaga områden, där elevernas föräldrar har låg utbildningsbakgrund.
Vi vet även att skillnaderna ökar mellan barn med de bästa respektive sämsta förutsättningarna, vilket ökar klyftorna i ett redan segregerat samhälle. Norrköping står alltså inför enorma utmaningar när det gäller att få fler unga som kan komma ut i arbete inom snar framtid.
Vi socialdemokrater har lagt fram flera förslag till kommunfullmäktige med syftet att komma åt denna problematik på ett systematiskt sätt. Det handlar bland annat om;
- Gemensam antagning till grundskolan för både kommunala och fristående skolor för ett mer rättvist skolval.
- Personligt tillägg för lärare som jobbar på skolor med de tuffaste utmaningarna, där utmaningen att anställa utbildade lärare är stor samtidigt som elevernas svårigheter är mer omfattande. Det gäller bland annat i Navestad och Skärblacka.
Det går inte att blunda för att det ekonomiska läget har utmanat rektorernas handlingsutrymme. När besparingar läggs på skolan så vet vi, oavsett ordklyverier från utbildningsnämndens ordförande Ingrid Cassel (M), att det är eleverna som får ta smällen. Pengar är resurser som innebär möjligheter för rektorer och lärare att skapa förutsättningar för sina elever att klara skolan.
De senaste två åren har Borgerlig samverkan och Sverigedemokraterna beslutat om nedskärningar på över 100 miljoner kronor inom Norrköpings skolor. När vi Socialdemokrater har påpekat att skolan måste prioriteras och undantas från besparingar har kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) vid upprepade tillfällen valt att argumentera för att besparingar visst varit genomförbara och hänvisat till ett stålbad som kommunen måste genomlida.
I årets budget har vi fått gehör för våra argument och skolan undantas från besparingar inför 2025. Det är såklart bra, men det politiska motivet lyser med sin frånvaro. Är det de sjunkande skolresultaten som nu fått den borgerliga kommunledningen att tänka om? Har det ekonomiska läget förbättrats inför denna budget? Kommunstyrelsens ordförande är svaret skyldig.
Vi Socialdemokrater är glada att skolan nu får välbehövliga resurser för att kunna vända tillbaka trenden och låta fler elever få förutsättningar att klara skolan, men de två förlorade åren kommer att svida länge för många barn.