Vårdförbundet i regionerna är i konflikt. I praktiken innebär det att 63 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor inte jobbar övertid eller mertid och att arbetsgivaren Region Östergötland inte kan genomföra nyanställningar av de yrkesgrupper som omfattas under konflikt-tiden. En konflikt är en sista åtgärd. Att vi ändå är där beror på att vi inte har fått gehör för våra krav i avtalsrörelsen.
Vi vill ha en långsiktig lösning med en stegvis arbetstidsförkortning, vi vill ha hållbara scheman och en god löneutveckling. Fullt rimliga krav, anser vi. Men det anser inte arbetsgivaren. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) hävdar att det är för dyrt att korta arbetstiden. Beräkningarna de presenterar är fel. Vi yrkar inte på kortare arbetstid för hela välfärdssektorn utan endast för våra grupper. Det finns ett pris redan idag och det priset betalar våra medlemmar med sin hälsa, sin livslön och sin pension.
Bakgrunden till våra krav är att det blivit allt tuffare att arbeta i vården. Våra yrkesgrupper var tidigare friska, nu är de bland de sjukaste. 30 procent av Vårdförbundets medlemmar arbetar deltid, många för att få mer vila och återhämtning. Deltidsarbetet kostar en sjuksköterska runt 7 miljoner under ett helt yrkesliv.
Dessutom tror fyra av tio av våra unga kollegor att de inte kommer stanna i vården resten av yrkeslivet. Detta är allvarligt och alarmerande.
Den viktigaste frågan för medlemmarna är sänkt veckoarbetstid. Många kan tänka sig att gå upp i heltid om den kortas ned. Att vi yrkar på en stegvis sänkning är alltså en långsiktigt hållbar lösning för att få fler att orka jobba heltid och stanna kvar i yrket, stanna kvar i vården.
Arbetsgivaren vill däremot att vi ska jobba ännu mer. Våra yrkesgrupper jobbade 2023 omkring tre miljoner timmar övertid inom regionerna, Det är knappt 9 000 timmar om dagen och motsvarar runt 1 800 heltidsarbetande kollegor. Var tredje medlem jobbar regelbundet övertid. Det visar tydligt på systemfelet i svensk hälso- och sjukvård. Regionerna överutnyttjar medarbetarna.
Vårdförbundet har flera gånger den senaste tiden fått frågan hur patienterna drabbas under en konflikt. Svaret är att vi som legitimerade livsviktiga professioner har ett stort ansvar för patienten framför mig. Vi tar det ansvaret fortsättningsvis. Men det är inte Vårdförbundet utan politikerna som styr som har ansvar för att befolkningen har tillgång till en god hälso- och sjukvård.
Sjukvården kan inte längre baseras på att vi jobbar miljontals timmar övertid och vi tänker inte längre betala med vår egen eller patienternas hälsa. Vi vill rädda sjukvården. Men vill regionerna och Sveriges kommuner och regioner (SKR) också rädda vården så måste de börja lyssna på Vårdförbundet och ge oss kortare arbetstid.