Hotbilden mot Sverige är komplex. Säkerhetspolisen talar om en gråzon där andra länder försöker nå sina säkerhetspolitiska mål genom påverkansoperationer, strategiska uppköp och elektroniska angrepp. Försvarsberedningen slår fast att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Till listan läggs terrorism och de hot som följer av klimatförändringar.
Sverige börjar vakna till den nya verkligheten. Myndigheter informerar om vad som krävs av var och en i händelse av krig eller kris. Totalförsvarskonferenser avlöser varandra och 2020 genomförs en stor totalförsvarsövning. Den svenska tigern som lade sig att vila efter kalla kriget har sträckt ut sin randiga lekamen och spetsat öronen.
Samtidigt är det enligt Novus bara 14 procent av väljarna som anser att försvaret är en av de viktigaste politiska frågorna. Broschyren "Om krisen eller kriget kommer" har enligt en enkät fått medborgarna att reflektera över den egna beredskapen, men få har agerat utöver att samtala med anhöriga. Runtom i vårt land ligger alltså miljontals svenska tigrar i form av enskilda individer hopkurade och sover sött.
Gråzonen. Det är troligen där vi först riskerar att hamna, och den kan bli långvarig. I gråzonen råder förvirring och svårigheter att tolka vad som sker. Där härjar desinformation och fake news. Medvetna medborgare ser lättare igenom propagandan, men medvetenheten behöver byggas i tid.
Att redan nu föra den diskussionen kan sprida ljus i gråzonen. Det görs i en fri och öppen debatt där de som besitter kunskapen kan dela med sig av den och där allmänheten får möta de ansvariga för samhällets krisberedskap och skyddet av landet. Allmänna Försvarsföreningen är just en sådan arena för partipolitiskt obundna samtal om försvars- och säkerhetspolitik.
Det är dags att väcka de svenska tigrarna.
Anna Wieslander, generalsekreterare i Allmänna Försvarsföreningen
Carl Fredrik Graf, landshövding och ordförande i Allmänna Försvarsföreningen i Östergötland