Det behövs finansiering och politisk handlingskraft för att säkra våra vattenresurser i ett förändrat klimat. Trots detta vill flera oppositionspartier skjuta upp myndigheternas arbete för en bättre vattenmiljö.
Om sex år ska alla svenska vatten ha uppnått god vattenstatus, det har Sverige åtagit sig genom EU:s vattendirektiv. Med det menas att vattnet ska vara av god kvalitet och användas på ett hållbart sätt. Trots detta är det endast hälften av våra älvar och sjöar som har det idag. Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen har låtit forskningsinstitutet IVL göra en granskning av den svenska vattenförvaltningen. Studien visar att det saknas pengar och styrmedel för att genomföra de åtgärder som myndigheterna föreslagit.
Den visar också att vattenförvaltningen brister när det gäller vattenuttag - att grundvatten eller ytvatten används för till exempel dricksvatten, bevattning eller processvatten - och klimatanpassning. Många vattenuttag sker utan tillstånd och det saknas samlad information om dessa, vilket försvårar planeringen av hur våra vattenresurser ska användas. Trots att de flesta kommuner har påverkats av klimatförändringar och extrema väderhändelser har färre än hälften avsatt resurser för åtgärder.
Våra vatten måste skyddas och vattenuttagen regleras för att säkra tillgången på rent vatten till både människor och natur. En välfungerande vattenförvaltning är en förutsättning för det. Men nu sätter M, C, KD och SD käppar i hjulet genom att kräva att åtgärdsprogrammen för vatten ska omprövas, och att processen som ska ge svenska vattenkraftverk moderna miljötillstånd pausas. I ett läge där vi behöver göra mer, inte mindre är det kontraproduktivt att pausa det viktiga åtgärdsarbetet för bättre vattenmiljö. Vi uppmanar svenska politiker att arbeta för:
En effektiv och välfungerande vattenförvaltning. Regeringen bör ta ett övergripande ansvar för vårt vatten och ta fram en nationell handlingsplan för vattenförvaltningen. En departementsöverskridande beredningsfunktion för vattenfrågor bör inrättas för att möjliggöra en effektiv och sammanhållen vattenpolitik. Vattenmyndigheterna måste ges ökad finansiering och möjlighet att föreslå nya styrmedel.
Bättre vattenplanering och hushållning. Tillgång och efterfrågan på vatten behöver kartläggas och användandet planeras bättre. För att skydda våra vatten från överexploatering bör en miljökvalitetsnorm för kvantitativ status av ytvattnet införas. Det skulle innebära att nya tillstånd för vattenuttag ej tillåts om det riskerar att vattendrag sinar eller torkar ut.
Kraftfulla satsningar på naturbaserade lösningar. Ta hjälp av naturen för att rena vatten, dämpa klimateffekter och binda kol. Fler våtmarker måste återskapas i inom jord- och skogsbruket för att minska koldioxidutsläpp, jämna ut flöden och gynna den biologiska mångfalden. Också fler skyddszoner närmast vattendrag och sjöar bör etableras inom jord- och skogsbruk. Det skulle främja växt- och djurliv samtidigt som näringsläckage och erosion motverkas. Ett skogsbruk utan kalhyggen är skonsammare för naturen samtidigt som översvämningsrisken minskar eftersom träden håller kvar vatten.
Det är hög tid att vattensäkra Sverige. I stället för att försvåra för vattenmyndigheternas arbete –så behövs det samarbete för att säkra tillgången på rent vatten för såväl samhälle som natur.